Årets skörd |
Vem som helst kan tycka till om vin..
Vem är jag att bedöma vin? Jag har en liten näsa snett nedanför mina två småsneda ögon och en mun strax under denna. I kombination med återkopplingar till mina hjärnhalvor tycks detta räcka för att bli erbjuden att testa vin i förmån för den allmänna åsikten. Och jo, det är ett faktum att "bra" vin, kan och bör, konsumeras av alla oavsett kön, etniskt ursprung, tjocklek på plånboken och smak. Ok att ålder må ha en avgörande faktor fast där finns det andra som står för pekpinnarna. Säga att det är en revolution är att ta det några giliotiner för långt, men nog finner jag en tillfredsställelse att jag och mina lekmannagelikar får en liten del av den stora tårta som utgörs av allt för mycket "vinsnobberi". Fast vem är jag att säga någon om det, oavsett vilket, är det en ära att tänka i banor som en vinnörd.
Kameran blev större och större..
En förlägd del av min arm, nja kanske inte riktigt men ljuset kom i takt med att kameran växte. Eller var det kanske tvärt om. Från att ha sett ljus som något märkbart när solen går upp och något omärkbart när solen gått ner har jag vandrat in i mellanljusets värld. En värld full av reflexer, dimmljus, ströljus, sidoljus, gultljus, vittljus. Ja listan kan göras lika lång som hårddisken blir full av bilder som bara "måste" fångas. En existentiell del av dessa utgörs av vinösa inslag. Bah, inte bara vinnörd utan dessutom vinkortsnörd..
Datorn blev segare och segare..
Jaha ja då sitter man på sin PC, utan några egentliga specifikationer med program som tar mer och mer av både ledig tid och datorkraft. En fullständig bildkrash mitt i gjorde att Januari till Mars upphörde att existera i all bildlig form och säkerhetskopierande tog ovärdsliga proportioner. Några diskar senare sitter jag och drömmer om en fullmatad Mac. Jag vill bli en Macnörd..
Familjen växte och växte..
Inte nog med att jag blev äldre, passerad 30 pinnar på höstkanten, mina barn blir fler och fler. Nu är vi, förhoppningsvis, uppe i tre nästa år. Ska bli högst härligt och 2012 års summeringar blir troligtvis kortare och kortare.. Jag finner största glädje i att fortsätta utvecklas som familjenörd..
Vinkorkarna blev fler och fler..
Lådan med korkar kan knappt stängas och då endast innehållande de som har passerat min korkskruv. En oansenlig mängd vin har passerat glasen (och vasken) detta år. Flaskor öppnade samtidigt har hänt, skedet när vinets absoluta topp spekuleras frekvent och i vissa fall förekommer även hedonistiskt njutande. Tänk att en dryck kan skänka så mycket glädje, njutning, ånger och kontemplation, unikt om du frågar mig.
Om jag ska försöka nämna någon eller några höjdpunkter det gågna året, ur ett vinöst perspektiv, så är gemenskap årets absoluta etta. Att få dela, tilldelas och ge med sig av sin godbitar till likasinnade och oliksinnade är pjur njutning. Inte ofta man kan bocka av ett nyårslöfte men förra årets förhoppning om något annat än virtuella möten har besannats med råge. Tack alla ni andra vinnördar..
Imorgon smäller det |