Charles Heidsieck Champagne Brut Réserve N.V (2008)

Det har varit ett himla snack om Charles Heidsieck på sistone. Lyckad marknadsföring, bra vin eller mest troligt, en kombination. Hursom spelar det ingen roll, det är glaset som snackar. Och som det snackar.

Så jäkla njutbart, snacka om det bästa från båda världar. Friskt, saftiga gula äpplen, citrus, smått aggressivt och direkt från toppenårgången 2008. Nougat, nötter, krämig komplexitet från reservvinet. Allt blandat i ett sammelsurium av njutning. Och glöm för all del inte balansen, mineraliteten, den förledande moussen och den superlånga eftersmaken. Vid start kanske det är aningen aggressivt. Men vana trogen tar jag ett litet glas första dagen, på med stopper och in i kylen. Vilket verkligen lönar sig i detta fall, dag två har mycket fallit på plats, fortfarande samma fräschör och komplexitet men mer sammansmält. Men hallå, dag 3. Nu sitter den som den berömda smäcken. Len, förförisk, balanserad, pigg och framförallt komplex med härliga friska mognadstoner. (92p)

Ibland ska man ha tur, papsen skulle ut och åka då jag fick syn på denna till kampanjpris. Lika bra att smälla till på ett sexpack direkt. Alla flaskor visade sig ha 2008 som basårgång. Blir du nyfiken?  Mer utförlig info hittar du hos Vintomas, där kan du även ser hur du utläser vilken årgång som just dina flaskor baseras på.

En mer polerad och påkostad blänkare hittar du hos Livets Goda.

Tills nästa gång. En tupplur i solen, jo jag tackar ja!

Champagne J-M Seleque Solessence Brut Nature (2011)

Ibland är det skönt att ha flera, ganska ofta om jag ska vara helt ärlig. Men i det här fallet är det snarast syndigt trevligt. Det har gått några flarror och det är sannerligen inte sista för att inte tala om priset, en spottstyver i sammanhanget.

Mums! Finstämd och frisk äppelcitrus med mineral i form av både skaldjur och lite smårökig stendam. Rakbladsvass knastertorr balansgång mellan überpigg syra, bred småkornig mousse, gula omogna äpplen och mineralsalt rökig komplexitet. Det är så jäkla snyggt och försvinnande gott. Eftersmaken är riktigt läskande med drag av orange citrus, sten och tandbitande syra. Komplexitet och fräschör personifierad. Kanske i yngsta laget men ack så intagande.

Förutom att vara välsmakande har Champagne J-M Seleque Solessence Brut Nature en föredömlig baksidestext där man kan utläsa att det handlar 50% chardonnay, 40% pinot meunier och 10% pinot noir. Allt har en bas i 2011 års skörd, 50% reservvin, deggad Juni 2016 och zéro dosage, alltså inget tillsatt socker i dosagen. Förutom det så odlar J-M Seleque mestadels ekologiskt och en del biodynamiskt. Bara att ta av hatten och bocka djupt!

Som om inte det var nog, sippar på det här under flera dagar och det är hela tiden så förbaskat gott. Lite lugnare, lite gulare men samma fokus och skärpa.

Tills nästa gång. Post nationella prov och gräsänkling, lika bra att göra det enda rätta och slockna i soffan...

Leclerc Briant Divine 2004

Det ska va gött att leva annars kan det kvitta..

Och ja det är gött att leva. Ta en helt vanlig onsdag, släng in en spontan hotellnatt, några underbara människor, en femrätters smakmeny på Svartengrens och sparka igång allt med en flaska Leclerc Briant Divine 2004. Doften har en skön mix av begynnande mognad och friska gula äpplen. Det finns helt klart komplexare nötiga toner som säkerligen kommer att växa fram ännu mer med lite tid. Munkänslan är krämig, lättsam med ändå med spets. Det är roligt med personlig champagne som bjuder på sådan drickglädje utan att kosta skjortan. Mer än så hinner jag inte registrera då innehållet i flaskan försvinner i ett rasande tempo och Ubern står redo för att ta oss vidare på kvällen äventyr.

Som alltid när det ska snabbkylas bubbel har jag med mig min trogna vinkylare i plast. Inte den snyggaste att ställa fram på bordet men den gör jobbet. Förut hade jag faktiskt med mig glas också men nu har jag blivit bekväm på gamla dar och förlitar mig på hotellets utbud.

Tills nästa gång. Hur kan det vara annat än gött att leva en kväll som denna...

Pol Roger Brut Vintage 2008

Det här är skitsnyggt! På alla sätt och vis. Syran sitter som en 08:a smäck, frukten är mogen utan att bli oxiderad, moussen är sådär härligt krämig och helheten andas klass, balans och elegans. Och mitt i allt firar jag och frun Linnebröllop. Jepp, var tvungen att googla, och jepp kommer hädanefter enbart att hänvisa till olika metaller, tyger, stenar och förhoppningsvis ädelstenar. Att fira, nej, konstatera 9 underbara år med min själsfrände, bästa vän och drömkvinna är något få förunnade. Men jag är lycklig lottad. Pol Roger Brut Vintage 2008 kommer inte i närheten av den kärlek, personlighet och temperament som min fru visar. Men vadå? Det finns det inget som gör. Nästa flaska delar vi vid Galon. För även om det saknar lite personlighet i vinet, finns det gott om framtidspotential. Både för vin men framförallt för äktenskap.

Tills nästa gång. Om ett år då j*vlar...

Champagnedagen 2014..

Ett gammalt inlägg som blev liggandes i lådan, dessutom dåligt fokus på ekologiskt, äsch lika bra att skjuta när det ändå ligger, nåja, i rännan.

Sommartid, tvätt, disk, göra ordning två barn till dagis, en småsjuk dotter ska hållas vaken, några ärenden i stan, en snabb lunch och sedan ska det klämmas in en resa till storstan och slurpa Champagne, på tåget hem undrade jag om det fortfarande va måndag? Ibland, eller snarast ofta, är livet ett pussel med för många bitar och för litet bord. Men underhållande är det i överflöd.

Nere i stan mötte Uffe upp och sedan några raska steg till vad som skulle bli mitt andra besök på det anrika Grand. I spegelsalen möts vi av ett hav av människor och Champagne.

Jag är långt från erfaren när det kommer till att prova flertal viner under hyfsat pressade former, lägg till champagnes munkramande syra och elegans och du får ett flertal noteringar som ung, pigg syra, elegant, balanserat, korrekt, god, äpplen, citrus, mineral, brioshe, champinjoner, tropisk frukt, blommor och mandelmassa och såklart även en del obalanserat, orent, vattnigt och mondänt. Nej, istället fokuserade jag lite extra på tre kriterier, "supergott!" (smak), "borde köpas hem" (prisvärde) och "hade förväntat mig mer" (för dyrt/dåligt). Trots att vi gjorde ett tappert försök att prova så mycket som möjligt fick vi och våra tandhalsar se oss besegrade, tid och ork räckte helt enkelt inte till för allt. Med det sagt provades mycket, det mesta var korrekt men inte direkt upphetsande, lite var rent av dåligt och några var lysande exempel på vad som kan åstadkommas i ett av världens mest hajpade distrikt. 

Supergott!
Dehours vingårdsvarianter, personligt, nyskapande och otroligt mersmakande.

Laurent-Perrier Grand Siecle satt som en gräddbakelse

Drappier GS 2005 okompromisslös charm.

Roederer Rose 2008, helt enkelt strålande, fick rysningar.

Roederer Cristal 2006, så jävla bra.

Philipponat Cuvée 1522 2004, attans så häftigt.

Diebolt FdP 2006, ekfatsmassage på bästa nivå.

Gosset Celebris 2002, vet inte om det blir så mycket bättre än så här.

Bollinger GA Rosé 2004, Va! Sa du rosé? Nej jag sa lysande champagne

Borde köpas hem

Pierre Peters Magnum med huvudsak 2008 som grund, köp innan årgång byts. 

Clouet Silver, typisk husstil och driv i mineraliteten.

Drappier Brut Nature, hela Drappiers linje är bra men denna hade en renhet som verkligen slog an.

Allt Roederer med

Roederer Rose 2008 som en av de bästa minnena från denna afton.

Philipponat CdG 2002, storhet i vardande

Launois 2008 08 syra och allmän charm i massor.

Diebolt-Vallois Prestige Brut, light versionen av FdP till helbantat pris. 

Diebolt FdP 2006 är helt enkelt lysande till i sammanhanget litet pris, i alla fall om man knep i TS släppet som jag gjorde.

Allt Gosset med 

Gosset Grande Reserve som en riktigt prisvärd pärla, för att inte tala om den självklara Rosén, men det visste jag ju redan-

Allt Bollinger med Bollinger GA Rosé 2004 som den starkast lysande stjärnan

Hade förväntat mig mer.
Pierre Peters LC 2006, har några flaskor själv, hade hoppats på mycket mer. Ska bli intressant att prova på hemmaplan framöver. 

De Saint Gall Orpale 2002, väldigt knutet och låg volym, kan alltid hoppas att tid låser upp.

Och sist några tips till nästa gång, om det blir någon nästa gång.
1. Se över i förväg vad du vill testa, jag gick in förbehållslöst vilket resulterade i ett irrande. I och för sig så testade jag en del som jag kanske hade skippat annars.
2. Kom i tid, gärna tidigt. Kom in någon gång vid 14:30, vilket var aningen sent, en del var slut och en del hanns inte med.
3. Bygg upp tänderna i förväg. Vet inte om det är möjligt men någon/några dagar innan utan så mycket syra angrepp hade nog inte skadat. Tänderna gör oont efter en sådan här dustning och då har jag ändå grymma tänder.  

Tills nästa gång. En otroligt lärorik dag...

Dehours Coteaux Champenois 2010..

Stensäker fransos men sen då? Torr, lite fatkänsla, gott om mineral, kall hyfsat generös frukt och ett lass med personlighet. Loire eller förresten icke oxiderad Jura, finns en obeskrivlig livsbejakande nerv, nehej inte det. Men vad är det? Gott, men det känns som att det fattas något, mer personligt än gott måste jag tillslut medge. Hög syra, gul frukt mer mineral, sval. Men vad tusan är det för något?

Låt vinet tala till dig hör jag maestro Ulf predika i bakgrunden, smakar som avslagen Champagne men den är ju precis urkorkad, nej blir inte klok på detta. Dag två finns det inga tvivel, det är avslagen Champagne. Dehours Coteaux Champenois 2010 (blindgångare från Rödtjusulf) är något av en anomali i det annars så bubblande distriktet. Kommer inte ihåg men det görs inte många flaskor av denna obubbliga bubblare. Stort tack Ulf, en ynnest att få prova, trots att det saknar bubblor, eller kanske just av denna anledning.

Svårt att inte gå igång, Champagne Dehours bör helt enkelt utforskas mer. Har ett varmt minne av två vingårdsbetecknade 2004:or som testades på Champagnedagen men som var slut när jag väl kom för mig att beställa. En kort fråga till Champagnegurun Björnstierne bekräftar att Dehours odlar en del biodynamiskt, gemensamt för samtliga viner är dock en stor respekt för naturen hos denna kvalitetsmedvetna odlare.

Tills nästa gång. Får se om jag kan hålla fingrarna i styr...

Drappier Brut Nature Pinot Noir Zero Dosage..

För 359 spänn kan det ha varit den intressantaste nya bekantskap som gjordes på Champagnedagen för några månader sedan. En dag jag tydligen inte delgett trots dess tydliga spår i form av nya bubblande bekantskaper och onda tandhalsar. Aja vi får väl se, det kanske dyker upp något.

Hursom, några flaskor inhandlades som följd och en sammanfallande födelsedag och gräsänklingskväll senare poppas korken på Drappier Brut Nature Pinot Noir Zero Dosage (nr 77236, 359 kr)

Precis lika härlig som jag minns den, doften är fräsch med en lätt nötighet, åt det medelfylliga hållet,gulröda äpplen, mineralkrita och en kittlande nerv. I munnen är det torrt, kompromisslös utan att vara varken ben eller munknäckande. Det är friskt, sjungande syra men redan från start finns det tyngd, något som bara tilltar med tid. Det här gör säkert inte ont att spara några/något och lyckas jag hör jag av mig.

Tills nästa gång. Får se vad frun säger imorgon...

Pst. Tydligen blev det här inlägg 600, ytterligare en anledning att fira!