Visar inlägg med etikett Sydafrika. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sydafrika. Visa alla inlägg
söndag 14 maj 2017
David & Nadia Elpidios 2014
Helt ärligt vet jag inte riktigt vad jag tycker om David och Nadia Elpidios 2014. Mixen "nya" Sydafrika, skicklig vinmakare med naturen i fokus och en blandning av syrah, carignan, cinsault, grenache och pinotage gjorde mig nyfiken. Dessutom en del hyllningar i den internationella vinkören. För att inte tala om att etiketten är min namne, ja jag erkänner, jag köpte faktiskt vinet delvis för etiketten. Lika bra att prova, en till mig och en till källaren.
Tid, jag gissar på att det behöver tid. Efter en hel del luft har det en skön blandning mellan sval sydrhônsk frukt, burgundisk struktur och lite torr småbränd sydafrikan. Sammanhållen och tajt nästan lite tjurigt i början. Med tid blir frukten ljusare och varmare samtidigt som det florala förstärks. Det finns helt klart mörkare grenachigare toner, blandat med gott om salt mineralstänk och salmiak. Helheten är slank, elegant, komplex och lite krävande. Avslutet snörper upp, mer syra är tanniner och eftersmaken sitter i klingande långt.
Jag blir inte riktigt klok på det här. Vid öppnandet var det närmast snipigt och surt. Efter några timmar i karaff öppnar det upp. Inget kraftpaket även om det är packat med komplexitet och en ruff elegant följsamhet. De sista sipparna dag ett är klart bäst. Tänk om jag enbart hade fått ett glas direkt från flaskan, då hade jag inte gillat det här. Nu lämnas jag med ett löfte om mer. Kul med vin som snackar, samtidigt som det finns en klar adress skulle jag aldrig ha gissat på Sydafrika om jag fått det blint. Det ska bli spännande att se vad framtiden har att ge.
Dag 2. Äsch, det är bara att kapitulera. En dag öppnad i karaff har gjort susen. Frukten är rödsirlig men med en fyllig botten. Vilket gör underverk med kvällens grillade godsaker. Det som först verkade bli retur blir nu påfyllning. Fast det får nog vänta något år tills nästa påhälsning. Dricker du idag? Mitt tips, lufta länge och ställ fram matsällskap på bordet.
Tills nästa gång. Mitten på Maj, jag upprepar - mitten på Maj?!?...
lördag 6 maj 2017
Mullineux Swartland Syrah 2013
Precis i samklang med att nya årgången äntrar hyllorna drar jag korken ur en två år äldre pjäs. Mullineux Swartland Syrah 2013 är urtjusig i dagsläget. Fint parfymerad, lätt på foten men båda hälarna i jorden. Det finns en exakt konsonans i doften mellan florala övertoner och mörkare bärigare undertoner som inte kan bli något annat än skönsång. Munkänslan är läskande, ja riktigt läskande med syra, frukt och tryggare djup. Det snuddar aldrig på storhet men ack så lättsamt gott det är. Langa fram lite skön köttig körv, en redig bit hårdost och du ska få se på en hel symfoni i käften. Värt att notera, trots att jag tyckte den kändes färdig för två år sedan finns det fortfarande en del att hämta för er som har flaskor kvar. Som alltid ska det bli intressant att prova senaste årgången.
Tills nästa gång. Ett j*vla tjat på mig men nu är det väl ändå vår...
lördag 16 maj 2015
Mullineux Family Wines Syrah 2013..
Varför ska man spara vin? Frågan har återkommit på sista tiden som en ständigt läckande kran. Kanske inte varför, utan snarare vilket sorts vin ska man spara? Det är så skönt när man får svaret direkt serverat i en sval, stor primeur kupa. Det här ska konsumeras, gärna halsas, NU!
Nej vänta nu, inte så snabbt för då kanske du missar den rödsirliga, eleganta frukten, pusten från barrskogen eller den precist balanserade basrösten från faten. Det är är faktiskt urgott, saftigt och seriöst på samma gång. Helt klart mer Syrah än Shiraz, trots utomeuropeiskt ursprung. Det finns en nerv, lätthet och köttig tyngt samlat i en och samma härliga klunk. Precis lika gott dag ett som dag två och ärligt, jag ser faktiskt ingen anledning att lagra detta längre. Just här och nu går det direkt upp i lustcentrat hos mig, som en smäll mot solarplexus, resterande flaskor får gott ställa sig i kö på slaktbänken, ren njutning.
Av någon, inte helt ogrundad anledning, resultatet finns ju i glaset, har Syrah från Swartland fått en speciell plats i min källare, det är ju så förbenat gott när det görs på rätt sätt. Kanske kan Mullineux väg till mitt gillade spåras till följande rader, direkt saxat från hemsidan:
"Our aim is to bottle wines that are a true expression of the Swartland. All steps of our winemaking process are taken with this aim in mind, and we pay the highest possible attention to detail in everything we do. A natural, minimalist approach is followed in the vineyards and cellar. We closely work with a select group of growers who follow sustainable, reasoned farming practices. In the cellar, apart from minimal amounts of sulphur, nothing is added to, or removed from our wines. We do not make use of any yeasts, acids, tannins, enzymes, or fining and filtering agents."
Tills nästa gång. Har hittat en lista på fler producenter som borde utforskas...
Pst. 12:an är klart mer seriös och lagringsduglig, fast vadå, bara att dricka 13 medan man väntar. Sämre kan man ha det.
lördag 14 mars 2015
Reyneke Reserve Red 2012..
Ja ä int bitter! Jo jag är bitter, bittrare än den värsta j*vla bittermandel. Men lugna er, snart går det över. Fast först måste jag få raljera lite över det mörker som stavas småbarn. Eller rättare sagt deras sovovanor och sjukdomar. Hade någon förklarat, verkligen förklarat hur uppstyckat och omkullkastat livet blir såfort man går in genom dörrarna på BB vette katten om jag hade haft lika lätta ben när jag passerade lådan för gratispåsar. Eller jo det vet jag, tre vändor senare vet jag att det inte finns något bättre på denna jord. Men att få sova, eller rättare sagt vakna minst en gång i timmen torka, ta hand om, trösta, vara den bästa version av homofuckingsapiens som går att uppbåda när kroppen ropar SOV! Bestämma vem som ska vabba, ha dåligt samvete för att man faktiskt är den som drar längsta strået och går till jobbet som en livingdead och till råka på allt få ställa in en middag som jag sett fram emot i typ ett halvår. Nej nu rann bitterhetens bägare över. Jag är så JÄVLA bitter! Ja jag nyper mig själv i näsan, det är det värt att få svära någon gång per år.
Sådärja, dags att gå vidare. Firar inombords att det orala läget blev ganska lugnt denna gång. Firar det med att vakna 03:20, en lugn natt för att sedan få en blöt napp i ansiktet 04:55 med följande kommentar, -nu gå vi up. Lugnt konstaterande 04:45 att det inte är läge att försöka somna om längre eftersom det är någon, inte samma person, som legat och småpratat med sig själv från ska vi säga 04:45. Wohoo, jag har ju ändå en tvättmaskin att köra och en diskmaskin att plocka ur. Men jag är väldigt tacksam över att att inte behöva duscha funderandes vilka sängkläder jag ska använda nu när ALLT är dränkt av gårdagens rester.
Tacksam, kanske inte rätt ord men ändå. Försöker styra bort tankarna från kvällens middag, DEN middag som skulle vidga mina vinösa vyer till tidigare outforskade höjder. Med värdens ord, -Ujuj...vilken otur, Ja du kommer missa en riktig rekordprovning! De kommer bli överraskade av vad som ställs på bordet..klingades som ett öronbedövande eko i hjärnbalken. Äsch, sånt är livet, försöker jag intala mig. Det kommer nya tillfällen, vad är väl en bal på slottet. Ingenting jämfört med denna middag.
Tur att jag faktiskt HAR världen bästa familj och att barnen, i det stora hela, är friska och frodiga. Att vi faktiskt har två jobb vi vill gå till och att det finns vin 12 trappsteg ner som också pockar på uppmärksamhet. För att inte tala om att det finns nya upptäckter bakom varje hörn, lika bra att hugga något nytt, kanske något sydafrikanskt?
Ne jag skojar inte, om det är något som ska få mig på andra tankar är det lite fottrampat spontanjäst biodynamiskt tjut från andra sidan jordklotet. Reyneke Reserve Red 2012 (nr 92613, 359 kr) består i 2012 års upplaga enbart av Syrah, tidigare årgångar har även haft en varierande del Cab S i sig.
Direkt vid plopp är doften expressiv utan att vara för mycket, balanserad härlig frukt, enbär, lite kåda och en minimal sväng ut på stallbacken. Uttrycket är snarare elegant än kraftfull med en kittlande floral ton. I munnen kliver det in och tar plats, ungt, elegant och kraftfullt. Även här finns det en floral ton med en liten sväng ut på stallbacken. Avslutet snörper verkligen upp och tanninerna är härligt utmanande och lovar gott för framtiden. Eftersmaken sitter i ett bra tag och det är en riktigt mersmakande första sipp.
Efter några timmar i karaff består de första intrycken men allt har smält samman, kan inte beskriva helheten annat än helgjutet, tanninerna har satts på plats och allt både andas och smakar världsklass. Ibland är det helt enkelt underbart att ta ett litet snedsteg från den upptrampade stigen.
Tills nästa gång. Nu är jag inte bitter längre, ok kanske lite...
Etiketter:
Biodynamiskt,
Ekologiskt,
Sydafrika,
Syrah
söndag 7 december 2014
Org de Rac Reserve Merlot 2011..
Nja, Org de Rac Reserve Merlot 2011 (nr 75302, 159 kr) är inte lika snygg på hemmaplan som på mässan. Nog för att det fortfarande är bra men den varma inbjudande dansen som den bjöd på då känns i nuläget snarast aningen klumpig. Doften är ganska mörk, potent med gott om fatmarkörer, en söt ton som får tankarna att vandra mer mot USA än Europa. Backelit och annat trams finns inte i sikte. I munnen är det nästan lite utmanande, god smårund frukt, pigg syra, ok aningen mycket ekkänning, men fortfarande ok. Eftersmaken är bra lång, lite rostad, kaffe faktiskt och ganska kännbara tanniner.
Inte samma wowfaktor men fortfarande ok. Hade jag fått den blint hemma hade jag nog inte beställt fler men nu är det gjort. Frun gjorde stora tummen upp och det är ju bra nog.
Till nästa gång. Julklappar - check..
torsdag 12 december 2013
Pepparkakssticks o fuskport. Vad hände?..
![]() |
| Vilmas Pepparkakssticks |
![]() |
| Pistagekräm à la Coop |
![]() |
| Allesverloren Fine Old Vintage 2008 |
Tills nästa gång. Då var det grönt igen...
onsdag 31 oktober 2012
Graham Beck Brut N.V. Tack o lov för lite lov..
![]() |
| Blivit en del grimmor på sistone |
![]() |
| Går lätt två glas |
Hur den var? Tja om vi säger så här, hade doften avgjort hela intrycket skulle jag haft en ny favorit bland budgetbubblen. Den är smårund, rejält inbjudande med gula äpplen, persika och aningen rökighet och choklad. Rent av riktigt härlig.
Tappar dock i den snarast explosiva munkänslan som trots en del vift, bort med en del bubbel, inte övertygar lika som doften. Missförstå mig rätt, den syrliga, men ändå småkrämiga gestaltningen med aningen rundare gul frukt, lite rökigare drag, avslutande småbitterhet och långa mogna eftersmak är ändå riktigt trevlig. Petiga Per skulle möjligen klaga på ett något tunnt mittparti och kanske lite obalans men inte ens han kan låta bli att medge hur mycket bubbel det här är för 99 kr. (85-86p)
![]() |
| Bästa sydafrikanen på länge, hm enda på länge |
Tills nästa gång. Familjeövernattning, leklandsbesök och rödtjutsdito står på veckoslutsschemat, härligt!...
Etiketter:
85-86p,
Chardonnay,
Graham Beck,
Pinot noir,
Sydafrika
söndag 15 april 2012
Enkel mandel- o äppelkaka och en skvätt Spier Signature Sweet 2011. Så det kan gå..
![]() |
| En smak av sommar |
Gårdagen var ett enda stort kliv ur komfortlådan. Bakade, inte en gång, utan två. Bakning hör inte till min starka sida, hur ska smeten vara sa du? -Jaså jag har redan rört för mycket. För att inte tala om den gången jag försökte göra fudge och resultatet blev två förstörda satser och ett löfte om att aldrig göra om försöket. Ne, då älskar jag enkla, slagkraftiga recept med färre ingredienser än fingrar på ena handen. Så när jag ramlar över en dessert, relativt enkelbakad med en grym vinmatchnings potential kan jag inte låta bli vispen. Öh vispen, hur fasiken ska man kunna vispa smör och riven mandelmassa? Jaha ELvispen, men säg det då.
![]() |
| Glöm inte lättvispat |
300 gram mandelmassa
150 gram smör
3 ägg
Äpple, stod 3 i receptet men använde max 1,5. Kan nog gå lika bra med någon annan frukt.
Rör ihop mandelmassa och tärnat smör, använd lämpligt verktyg, fuskare tar elvisp. När du fått ihop det rör ner ett egg i taget till en hyfsat jämn smet. Bre ut i lämplig form, skiva på äpple eller frukt av eget val. In i ugnen ca 25 min på 200 grader. Om ni är lika kass på bakning som mig, fråga den som står bredvid när det är klart. Eller typ när det är småbrunt lite här och där. Vispa lite grädde till. (Originalrecept finns i Chris Winenews)
En enkel, god och framförallt grymt vinvänlig efterrätt som jag, hör och häpna, fick ihop under en timme med assistans av vår treåring.
![]() |
| Sött o sött |
Kombinationen av den lätt nötiga, inte allt för söta efterrrätten och det den lätta, fräsha blandningen av Chenin blanc, sauvignon blanc och viognier mättat med 45 gram socker per liter och 11,5% fungerade riktigt bra. Men i ärlighetens namn vill jag ha lite mer komplexitet och balans i mitt vin. Fast det är klart, när det lilla glaset var tomt hade jag gärna fyllt på om vi inte hade provat det hela till eftermiddagsfika.
Tills nästa gång. Undrar vem som ska segra idag...
fredag 23 september 2011
Grand Vin de Glenelly 2007 vs Château de Seguin Cuvée Prestige 2008 vs Château Labadie 2007. Idag är det sol..
![]() |
| Vin i sikte |
Château Labadie 2007 (nr 3550, 139 kr) bjuder på den mest generösa nosen i trion. Mörka mustig frukt med drag åt riktigt mogna körsbär, nästan lite sötaktig och stickig men ändå hyfsat balanserad med mörk choklad och trä. Smaken är rund med en fylligare kropp, även om frukten känns förvånandsvärt slank trots dess mognad. Det finns även här mörkare toner, lite likörartat med lite murknare trä. Eftersmaken är rund och hyfsat lång. (87-88p)
Detta skulle jag kunna tänka mig att lagra ett kort tag för att locka fram lite mer komplexitet och toner ner uttrycken något. Ett troligt merköp i.
Grand Vin de Glenelly 2007 (nr 71252, 148 kr, beställs i kolli om 6 flaskor, varuprov) har till en början en något tunn doft men som bättrar på sig med lite tid. Frukten är pigg även om blomvatten blir den starkaste associationen dag 1. Efter lite tid luftas det bort och lämnar en samstämmig klang med frukt i första led och färskt trä i andra. Smaken är slank med ett runt inslag, lite varmare toner, frukten är primär men ändå i fin samklang med resten. Även här är träkänslan färsk och toppas av lite salmiak. Eftersmaken är torr med liten kärnbitterhet. (85-86p)
Ett trevligt väldigt lättanvänt vin som gör sig riktigt bra till mat men jag lägger mycket hellre mina pengar på storasyster, Lady May.
Château de Seguin Cuvée Prestige 2008 (nr 3570, 127 kr) är till en början också något sluten men öppnar sedan upp, mörkröda bär, lite blomvatten och lätt kryddighet. Faten finns där och ramar in intrycket. Smaken är fyllig med mörkröd frukt, något murket trä och småbeskt i slutet. Avslutet är mest krävande av de tre och snörper upp med torra tanniner som lämnar ett halvhyfsat långt avslut. (85-86p)
Det mest matorienterade vinet av de tre och även detta ett trevligt vin i den medelfylliga klassen.
![]() |
| Årtalskork |
Tills nästa gång. Nu är det inte långt kvar till fredagspizzan, trevlig helg...
söndag 26 juni 2011
Midsommar i bild.. Nu med lite text..
Jaha ja, då var det dags att försöka summera intrycken från den gångna helgen. Jag har kommit till följande klargöranden:
1. Är det många människor går det åt mycket dricka.
2. Det är aldrig fel att ha några "extra" flaskor lättillgängliga. Egentligen en direkt följd av nummer ett men ändå.
3. Det är roligt när man träffar rätt i smaken hos de man bjuder. Oavsett pris, kvalité och färg på dryck.
![]() |
| Soluppgång |
![]() |
| Solnedgång Föräldrarnas utsikt från matbordet går inte av för hackor. Oavsett tidpunkt på dan. |
![]() |
| Morgon blomma Château des Jacques Morgon 2009 (nr 99293, 139 kr) En rödbärig småjästig doft med lite vingummi, vinbär och hallon/lakritsskallar. En tillhörande örtkrydda och lite tallbarr spär på djupet och allting andas ungt men kvalite. Smaken är slank med väldigt pigg syra, trots det känns det fylligt. Munkänslan är helgjuten. Frukten är mörkröd och fantastiskt ren, örter, lite gummi och lite mörkare toner spär på drickbarheten och skapar ett helfranskt komplext tjut. I slutet finns en pikant bitterhet och ta mig tusan men det finns pulversmå tanniner som stramar upp. Eftersmaken är lång och läskande med lakrits och bär i sammstämd småbitter sjäklig klang. (88-89p) Mumma va gott, det här vill jag bara dricka mer av. Lättsamt, följdsamt med komplexa mörka toner i all härlig frukt. Skulle säkerligen vinna en del på att ligga till sig och lugna ner jästtoner och lite ung bångstyrighet. Till den mustiga "pastasalladen", egentligen en orgie i olja, kyckling, inlagd vitlök, soltorkade tomater, örter och pasta, satt den som en smäck. |
![]() |
| Finn ett fel Hm, fel var kanske att ta i men vissa fotton är mer spontana än andra. I vilket fall så är barnvakten ovärderlig när omgivningen är mer högljud är annars. Egentligen inget fel men väldigt ovinligt. Seven Springs Sauvingon Blanc 2010. (Varuprov, kommer att släppas i BS i Augusti för 145 kr) Ni som har följt mig ett tag vet att SB inte hör till vanligheterna lägg till att det härstammar från Sydafrika och du har något riktigt exotiskt i min vinvärld. Ungt så det förslår, lite smäjästig rent av men det luftas snabbt bort. Kvar finns en purung tropisk frukt med flörtningar mot både Riesling och Chardonnay. Det som möjligen skvallrar om druvantillhörighet är en svag kryddig ton i slutet som skulle kunna vara nässlor men annars öser det på av generös frukt. I munnen är det friskt, rent av fylligt med gott om sval småtropisk fruktkompott. Inte betungande eller söt utan bara fräsh och druvig. Det finns lite rundare toner av kola och och en pikant krydda som stramar upp och lämnar ett smått syrligt slut. Eftersmaken är pigg, ganska lång med både citrus, gulaäpplen och någon obestämbar följsam krydda. (86-87p) Det här var sommar på flaska, sällskapet tyckte att det var riktigt trevligt men rynkade lite på pannan när jag nämnde priset. Personligen tyckte jag att var riktigt trevligtmixen av fräsh frukt och en fylligare kropp satt som en smäck både till mat och prat. |
![]() |
| Midsommarbubbel |
![]() |
| Midsommarbubbel nr 2 |
![]() |
| Laxtårta, minst lika god som jordgubbsdito |
![]() |
| Obligatorisk grill Kvällensmatchning Domaine de l'Amauve Réserve 2007 (Varuprov, nr 71481, 1092 för sex flaskor) mot Domaine del' Echevin Guillaume de Rouville 2007 (nr 71773, 149 kr) Glas 1 (Domaine de l'Amauve Réserve 2007) En rödblommig doft med lite pelargon, vinbär och likörtoner. Riktigt trevlig i en slänk och personlig profil. Rödvinbärsfrukt med mörkare inslag. Det finns något blommig även i smaken men även något små smörigt. Avslutet är riktigt uppsnörpande med lite bittra tanniner som är bra uttorkande. Eftersmaken är torr med hyfsad träkännin, lite bitteret och olivspa. (87-88p) Glas 2 (Domaine del' Echevin Guillaume de Rouville 2007) Mörkröda bär med lite murriga skogstoner, Det ligger något i topptonen som påminner om smörkola utan att bli sötsliskig. Smaken är fyllig med mörk frukt som drar mot både riktigt mogna körabär och lite björnbär. Det är överlag mörkare med örtigare toner och aningen gummi. Tanninerna finns där men är mer följsamma och lämnar ett läskande avslut med lite kärnor och körsbär. (88-89p) Båda vinerna är riktigt trevliga men i dagsläget drar det andra glaset längsta strået. Det är helt enkelt lite för blommigt och lätt det andra vinet. Känns däremot som att vin nr 1 skulle kunna vara bättre med några års laring om frukten håller det vill säga. Båda vinerna levererar vad man kan förvänta sig i denna stil och prisklass. Båda vinerna mottogs glatt av sällskapet även om det var lite mer hejjarop för glas nr 2. |
![]() |
| Klart grabben ska ha en nubbe |
![]() |
| Mycket disk blev det |
![]() |
| Extra flaska |
Tills nästa gång. Det var årets midsommar...
Etiketter:
86-87p,
87-88p,
88-89p,
Bilder,
Côtes-du-Rhône Villages,
Domaine de l'Amauve,
Domaine del' Echevin,
Frankrike,
Louis Jadot,
Rhône,
Sauvignon blanc,
Seven Springs,
Sydafrika
måndag 10 maj 2010
Van Loveren Chardonnay 2009. Enkelt men ändå rätt..
Tidigare i våras fick jag en inbjudan till en lunchprovning av importören Conceald Wines, eftersom det var min första inbjudan till en lanseringsprovning blev jag såklart både överraskad och smickrad. Vad som däremot är mindre glatt är de 50 mil som skulle krävas för att ta del av gratiskakan i storstaden. När detta dessutom föll samman med en sjukskriven fru och en livlig batting här hemma förblev jag hemma.
I dagarna fick jag en inbjudan till en tappas tävling av tidigare nämnda importör. Min spontana tanke var att inte medverka eftersom det fortfarande är ganska stormigt på hemmaplan med eftersom jag hade en tanke som jag ville prova kändes det ganska naturligt att mitt forum skulle bli här, nu är frågan om jag hinner innan nedkomst och om mitt påhitt räcker till en pallplats. Sak samma, det viktiga är huruvida detta är gott eller riktigt gott och om det passar till vinets profil. En utmaning är till för att anammas.
Först några ord om vinet..
Vinet avger de karakteristiska chardonnay dragen, tropisk frukt, persika, ett stänk citron och en nästinpå sötmättad aningen jästig bubblig ton men en underliggande doft av våta stenar. Helt ok och mycket druvtypiskt. I munnen är vinet först lent med en aning smörighet och lite nötiga toner, frukten finns där om än något annonym med tillhörande syra samt en krydda som tilltar med ökad temperatur avslutar ett korrekt men möjligen något strömlinjeformat intryck. Eftersmaken sitter i ett tag med mer citrus och gula äpplen samt en blommig tropisk frukt. Sammantaget känns det som att vinet passar till mycket utan att varken vara inställsamt eller för spännande. Se dock till att servera väl kylt för att inte kryddan ska ta överhanden.
Hur fungerade min matchning?
Jo tack riktigt bra, om du frågar mig. Jag valde att sätta ihop en enkel rätt där jag resonerade på följande sätt:
Naturella natur chips lättsaltade = Nötigheten återfinns i vinets smak, sältan matchas med syran i vinet.
Créme frâiche = tar om möjligt ner lite av kryddan och fyller ut smakerna
Majonnäsen = Smörigheten i vinet går igen i majonnäsen samt bidrar till en mer fyllig smak hos rätten.
Kräftskärtar = Både sälta och smak.
Citronen = Går igen både i doft och smak hos vinet.
Peppar = Återfinns i kryddan i vinet.
Det var allt för denna gång, hoppas att ni tar tillfället i akt och provar denna enkla men smakmässigt riktigt goda rätt.
Tills nästa gång. Här kan ni rösta på er favorit.
I dagarna fick jag en inbjudan till en tappas tävling av tidigare nämnda importör. Min spontana tanke var att inte medverka eftersom det fortfarande är ganska stormigt på hemmaplan med eftersom jag hade en tanke som jag ville prova kändes det ganska naturligt att mitt forum skulle bli här, nu är frågan om jag hinner innan nedkomst och om mitt påhitt räcker till en pallplats. Sak samma, det viktiga är huruvida detta är gott eller riktigt gott och om det passar till vinets profil. En utmaning är till för att anammas.
Först några ord om vinet..
Vinet avger de karakteristiska chardonnay dragen, tropisk frukt, persika, ett stänk citron och en nästinpå sötmättad aningen jästig bubblig ton men en underliggande doft av våta stenar. Helt ok och mycket druvtypiskt. I munnen är vinet först lent med en aning smörighet och lite nötiga toner, frukten finns där om än något annonym med tillhörande syra samt en krydda som tilltar med ökad temperatur avslutar ett korrekt men möjligen något strömlinjeformat intryck. Eftersmaken sitter i ett tag med mer citrus och gula äpplen samt en blommig tropisk frukt. Sammantaget känns det som att vinet passar till mycket utan att varken vara inställsamt eller för spännande. Se dock till att servera väl kylt för att inte kryddan ska ta överhanden.
Detta innehåller min rätt: Chips, Créme frâiche, Majonnäs, kräftstjärtar, Citron, Peppar
Jo tack riktigt bra, om du frågar mig. Jag valde att sätta ihop en enkel rätt där jag resonerade på följande sätt:
Naturella natur chips lättsaltade = Nötigheten återfinns i vinets smak, sältan matchas med syran i vinet.
Créme frâiche = tar om möjligt ner lite av kryddan och fyller ut smakerna
Majonnäsen = Smörigheten i vinet går igen i majonnäsen samt bidrar till en mer fyllig smak hos rätten.
Kräftskärtar = Både sälta och smak.
Citronen = Går igen både i doft och smak hos vinet.
Peppar = Återfinns i kryddan i vinet.
Det var allt för denna gång, hoppas att ni tar tillfället i akt och provar denna enkla men smakmässigt riktigt goda rätt.
Tills nästa gång. Här kan ni rösta på er favorit.
Etiketter:
Chardonnay,
Sydafrika,
Tappas,
Tävling,
Van Loveren
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

















































