Quintay Syrah 2011 |
Men hur jag än försöker njuta av den stora och osande doften, de mörka mogna bären tillsammans med örter och lite peppar. Den välgjorda, varma och generöst strama helhet som doften utgör. Eller smaken, som inleder aningen slösaktigt men stramas upp direkt, saftigt, fruktigt med riktigt bra struktur. Örterna och bären som går igen men känns stramare än vad doften angav. Det pigga avslutet med de runda småtuggiga tanniner och den hyfsat långa saftiga och bärstrama eftersmaken kommer jag inte ifrån den gnagande känslan av att något är fel. Jo där är den kemiska godiston, kan inte beskriva den bättre, som jag tycker mig hitta i många chilenska viner, framförallt om de är gjorda på druvan carmènere. Troligtvis inbillning men tillslut tar den över mitt medvetande och jag kan inte, hur jag än försöker, tänka på något annat. Om det är jag eller vinet som är knäppt låter jag vara osagt men resten av flaskorna åker tillbaka till den tomma hyllan på bolaget.
Fast vänta nu, någon får nog stanna kvar. Dag 2 har jag eller vinet tonat ner fokus på det tråkiga och kvar är en slank, välbyggd och matvänlig varmblodssyrah.
Tills nästa gång. Så trist, får bli en annan gång...
Andreas&Co kanske luftade mer ordentligt så att vinet blev mer harmoniskt?
SvaraRaderaSå kan det mycket väl vara, egentligen inget fel på vinet handlar nog främst om man tycker om det eller ej. Hursom, för 79 kr får man väldigt mycket vin. Skulle vara intressant och höra vad andra tycker, du kanske skulle prova?
RaderaJag provade nyligen det här vinet och mig passade det fint. Kvalitén var högre än väntat sett till den blygsamma prislappen. Stilmässigt naturligtvis generösare än franska syrahvarianter, men inte fullt så slapp i hullet och sötfruktig som en aussie i samma prisläge.
SvaraRaderaTummen upp från mig. Som du var inne på, vin/krona är svårt att argumentera mot, det handlar mest om ifall man uppskattar stilen eller inte.