Sidor

Visar inlägg med etikett Matbloggar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Matbloggar. Visa alla inlägg

onsdag 6 februari 2013

LCHF-pizza kan det vara nåt? Jaha ja, då var en sjuk..

Pizza på kokosmjöl
Jag har funderat på lite alternativa köttfärsrecept, köttfärs finns alltid hemma. Köttfärs är för mig en svårslagen bas som, om det görs på riktigt kött, smakar bra och kan alterneras i oändlighet. Nu har jag dock fastnat i gamla hjulspår, dags för något nytt. Blev påvisad matklubben.se, en minst sagt gedigen receptsamling med en riktigt behändig sökfunktion, som förutom specifik rätt delas in i egenskaper, typ av rätt, huvudingrediens, typ av recept, typ av högtid, typ av kök.

Av 1229 köttfärsrätter valdes denna
En registrering senare är jag 4439 köttfärsrätter rikare, där 1229 har en medföljde illustrativ bild. Trots mångfald visade det sig vara ett snårigt uppdrag, tydligen var mina hjulspår ganska breda för det mesta såg bekant ut men skam den som ger sig. För att gå så långt bort från comfortzonen som möjligt väljer jag tillslut Proteinrik low carb pizza av LissFit,

Resultatet blev över förväntan, där förväntan ärligt talat var ganska låg. En riktigt "köttig" botten som, så här i efterhand, ska göras tunn för att inte upplevas allt för mastig. För er som är lite skeptiska till kokos kan jag säga att kokossmaken inte alls blev särskilt framträdande och på plussidan ligger enkelheten i att göras en smet som fördelas på plåt, som med fördel kan göras och gräddas i förväg, ja rent av frysas in till valt tillfälle. Fyllningen gjordes på enklast möjliga sätt, en köttfärssås som piffades upp med Arrabiatasås för extra sting. Smorde även på lite parmesankräm för det där lilla extra. Som sagt, ett riktigt trevligt alternativ till "vanlig" pizza och något jag absolut kan tänka mig att göra igen nästa gång jag har en "rätttroende" vid mitt bord.

Ingen pizza utan ost, massor av ost
Tills näst gång. Bara att hålla tummarna igen då...

söndag 12 augusti 2012

Marques de Griñon Svmma Varietalis 2005 o Kökschefens kotletter revisited. Även vi stod på menyn..

Vax on, vax off
Under den gångna veckan har vi haft fullt upp med att skola in på ny förskola, äsch fullt upp vetta katten. Har nog varit vi som oroat oss mest, de små trivdes som kor på grönbete. Nästa vecka börjar i alla fall allvaret på riktigt, varför inte avsluta denna långa och härliga ledighet med en övernattning hos päronen. Förutom att fylla på förråden med fylligt rött, jo jag har såklart tagit på mig att hålla deras vinkammare levande, är det alltid roligt att ta med något nytt som jag tror kan passa. Marques de Griñon Svmma Varietalis 2005 (varuprov, finns hos ewine.dk för 210 kr) ska bli mycket spännande att prova,
"Det är ett komplext vin med djupröd färg. Doften är stor och ung med inslag av peppar, kryddnejlika och björnbär. Smaken är stor och mycket fyllig med mörka körsbär, mogna plommon och mörk choklad samt fattoner. Svmma passar bra till vilt och kraftigare kötträtter samt till lagrade ostar" (saxat direkt från importörens hemsida)
utifrån smakprofil på hemsidan tror jag att det kan passa mina föräldrar i smaken samt fungera bra till det tidigare provade receptet på Kotletter med basilikasås från Kökschefen.nu, denna gång med tilltänkta kotletter dock med den variationen att jag även denna gång tog persilja istället för basilika i såsen. Hoppas bara att vinet inte är för mustigt så att det tar över.

Finns även gott om mygg i naturen 
Först vinet.
Doften är mustigt ekfatskryddad, fullspäckad med mörka mogna bär, choklad och lite småmurket trä, finns även en stramare eneträkänsla. Struktur och klass samlat i en mustig men balanserad bamsekram.

Munkänslan är fyllig men med en stramare touch. Finns såklart gott om mörka smårunda bär även här, en trevlig ekfatskrydda, mitt i mognad, men det är framför allt den stramare strukturen som utmärker sig.  Fylligt, mustigt, men ack så snyggt och med en färskare träkärna. Avslutet stramas upp med bra kännbara, torra men följsamma tanniner och en aning eldighet.

Eftersmaken är torr, fruktig med en färskare tränärvaro.  (90-91p)

Mums så gott, har faktiskt varit på jakt efter en "riktig" spanjor, och ta mig tusan om jag inte hittat rätt här. Trots att det är internationella druvor finns det ändå en klar härkomst känsla. Finns allt från fyllig frukt, ekfatskrydda och framför allt den där stramare kärnan som lyfter helheten.

Även såsen, ny favvo
Ihop med maten
blev det en fullträff. Vinet var precis så mustigt så att det mötte upp mot grillos, sås och fett i kött men inte så att det tog överhanden. Faktiskt många liknande drag i strukturen som Cuvée du Vatican C-d-R Village 2007 som dracks förra gången. Personligen föredrar jag karé före kotlett, till skillnad från resten av familjen äter jag gärna fettet på köttet. Köttet blev i vilket fall riktigt mört, för att vara kotlett, och vi har fått en nya enkel favvomarinad.

Tills nästa gång. Kanske skulle ta o bli troende, här är Söndag långt från vilodag..

onsdag 8 augusti 2012

Ajvarbiffar på ekologisk nötfärs med quinoa och bulgur plus some greens och Pecchenino Dolcetto di Dogliani Siri D'Jermu 2006. Vem är han? Jaha jag..

In da making
Hur många kan motstå en upplagd boll? Inte jag i alla fall. Fast denna gång borde jag, fullt upp ändå med att hitta mig själv i allt vad dagisstart, nyjobbsstart och allmän femvilsenhet innebär. Men när den eminenta Freddo på bloggen Who Cut the Cheese lägger upp ett direktpass kan jag omöjligt värja mig. Verkar dock som att Ajvarbiffar på blandfärs med quinoa och bulgur plus lots of greens ska vara riktigt enkelt och gå så fort att det ska kunna klämmas in tillagning efter jobb och dagishämtning, bara att testa med andra ord.  

En färggrann tallrik
Nja inte vet jag, blev inte helt lyckat att byta ut blandfärs mot en mager nötdito hur ekologisk den än är, hade ju inget annat hemma ju. Järparna blev aningen för stabbiga med för lite stekgojs som reslutat. Fick helt sonika ha i en skvätt vatten för att ta till vara på lite av smaken som satt i pannan. Men jag måste nog säga att grunden ändå är grymt solid. En mild (tog mild ajvar), smakfull och riktigt trevligt lättsam anrättning med rekordsnabb tillagning och minimal inblandning om man inte ska hålla på och fotofjanta som en annan. Nu hade vi fullfets Créme Fraïche men näsa gång blir det nog yoghurt istället. Inte för att jag är feträdd utan för att rätten skulle vunnit på ett fräschare, syrligare tillbehör. Frun applåderade, barnen lite mindre, kan tillägga att vi nästan aldrig brukar äta vare sig bulgur, guinoa eller ajvar men skam den som inte testar något nytt, eller hur? Stort tack igen, han kan även sin mat den där ostkillen. ;)

Inte riktigt mitt i prick, men nästan
Vinet till blev, 
upphovsmakarinspirerat, en liten smaksam italienare som brukar passa till det mesta, dolcetto. Just denna variant har jag aldrig testat innan och även om kombinationen inte blev någon sensorisk fullträff funkar det riktigt fint i hop, vilket det såklart skulle gör med mycket annat också. Pecchenino Dolcetto di Dogliani Siri D'Jermu 2006 (varuprov, 2007:an kostar 139 kr hos ewine.dk) har en doft av mogna mörka moreller, mörk choklad, mustig men ändå balanserat med mer tonvikt på mognad än ungdom. Känns för det på inga sätt trött utan bara drickfärdigt. Efter ett tag tillkommer flera dofttoner, en pelargon dyker upp bland annat .

Munkänslan är fyllig, mörkfruktig, smårund och inte särskilt dolcetto typisk. Men vänta det finns en medspelande syra, avslutande bitterhet och riktigt gott om torra tanniner som ändå fungerar riktigt dugligt i matsällskap. Hela uttrycket har smält samman och känns helt drickfärigt med gott om Italien vibb men med en modernare mörkare touch. En aning likörkänsla finns där också.

Eftersmaken är bra lång, bra torr och fruktigt mandelbitter. (86-87p)

Hade inte gissat på det
Detta är en dolcetto i en fylligare, modernare stil. Jag gillar samspelet mellan det mjuka, generösa och kärva småtjuriga, möjligen att det kan finnas en och annan som skulle ha en invändning mot aningen för generös ekbehandling och en brist på härkomstkänsla, men jag tycker att det funkar. Skadar inte att det är helt drickfärdigt heller. Frun rynkar på näsan och säger surt och sedan att hon lika gärna kan dricka vatten till maten, men å andra sidan gillar hon maten desto mer, konstigt det där att man kan tycka olika.

Tills nästa gång. Nu dröjer det till nästa inlägg, kanske...

söndag 5 augusti 2012

Grillad fläskkaré med krämig persiljesås och Cuvée du Vatican C-d-R Village 2007. Nu kan sommarlovet vara slut!..

En sista smak av sommarlov
Vi hade en karéknöl i frysen, svensk såklart. Kanske att man skulle lufta grillen en sista gång innan förskolestart och allmänt jobbyrsel. I bästa nytändningsanda anammar jag mitt infall och letar recept. Inte göra allt för mycket, gör nästan aldrig det när det kommer till kött, utan enkelt med en liten ny tvist.

Fastnade för Kökschefen.nus Grillad fläskkotlett från Sverige med en krämig basilikasås, torde gå lika bra med karé. Såg enkelt, gott och ungefär i stil med vad som brukar hända med kött här hemma. Liten marinad men det är ju bara trevligt samt en krämig basilika sås. Spännande, eftersom jag har persilja på landet fick det bli det istället. Och såklart, i skördetider och allt, överblivna färskpotatisar från lunch återupplivade i lite ankfett och salt samt Harricot.

Bilden gör inte smaken rättvisa
Maten var,
helt enkelt grym. Hatten av för Kökschefen, saftigt och smakrikt på ett direkt och okomplicerat sätt. Såsen var helt perfekt, krämig och med en aning persilja och så enkel, kan dessutom säkerligen varieras i oändlighet. Köttet, riktigt saftigt och även där kom köttsmaken fram på bästa sätt. Potatisen, ja du mile, potatisen var en rätt i sig. Tillsammans blev det bästa möjliga avslut på ett helt underbart sommarlov.

Lika bra som alltid, om inte bättre
Och så vinet,
en riktigt slagdänga här och på andra hålla antar jag. Cuvée du Vatican C-d-R Village 2007 (kunde fås för 109 kr flaskan om man köpte sexpack via BS och Bristly) har gått från klarhet till klarhet, lite synd att det var sista flaskan men den gick ut med flaggan i topp. Precis lika härlig som jag mindes från tidigare även om det nog måste nått sin topp, fast det sa jag förra gången också om jag ska vara helt ärlig. Uttrycket är mörk, sammansmält och lent som sammet. Ursprunget går inte att ta miste på och en bättre följdeslagare till kvällens mat finns nog inte. Helt enkelt så bra man kan ha det en söndagkväll med strålande sol och en sovande bäbis i vagnen. (88-89 helcharmiga poäng)

Lite luft är aldrig fel
Tills nästa gång. Behöver inte vara svårare än så...