Är inne i ett Brunello2012 stim så egentligen skulle det här handla om Banfis tolva. Men så blev det inte. Istället blev den en ganska ojämn match mellan två mellantungviktare i den omoderna moderna klassen.
Mas la Plana 2012 går på knock direkt och helt ärligt så har
Le Serre Nuove dell'Ornellaia 2014 aldrig en sportkeps. Två olika uttryck men det spelar ingen roll. Le Serren visar upp en kraftlös version av sig själv, snygg och polerad absolut men det saknar både kraft och elegans. Vem eller vad som har trampat på bromsen vet jag inte men det här levde inte alls upp till förväntningarna. La Planan däremot, fullpackad med kraft, frukt, choklad, varma cabvibbar, balans och stringent uppiggande syra. Ja det finns faktiskt lite av varje som omfamnar och sveper med smaklökarna på en kramgo svängom. Trots att slagserien kommer i ett par rejält stoppade silkeshandskar har de kraften hos ett skenande vildsvin. Nu ska jag i ärlighetens namn medge att det här blir aningen för mycket för mig idag, La Planan passar utmärkt till mörk söt industrichoklad, det säger faktiskt det mesta. Men som kvalitetskontroll funkar det finfint. Resultatet blir således - La Planan till källaren och Le Serren ser vi inte mer.
Tills nästa gång. Spontansemester må vara bra men det tar på nerverna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar