Frescobaldi CastelGiocondo Brunello di Montalcino 2012

Här var det andra bullar, mer kraft, mer extraktion, mörka mullrande toner som skapar en varm nästan för generös kram i doften. Smaken följer samma spår, värme, fruktmognad men ändå med fokus och en kännbar syrafriskhet. Eftersmaken är lång med röda äppelskal och lite chokladdoppade körsbär. Det råder inga tvivel om att det är högoktanigt kvalitetsjucie som finns i glaset men för mig balanserar det precis på gränsen till att bli aningen för mycket i dagsläget, nästan lite kantigt och burdust om man ska vara överdrivet petig. Trots att druva och ursprung finns där är frågan om den varma torra sommaren och användning av en del små ekfrallor har bidragit med lite för mycket av det goda. Det råder inga tvivel om att CastelGiocondo Brunello di Montalcino 2012 har gott om framtidspotential i all gästvänlig värme men för mig blir det här första dippen på min Brunello 2012 resa. Ska bli intressant att se hur det upplevs dag 2.

I sådana här fall skulle det vara intressant att ha en Coravin, ni vet den där mackapären som gör det möjligt att ta ett glas nu och ett glas till om några månader från samma flaska. Bara för att få en bättre inblick i framtiden. Min kompis Peder säljer, ja förutom världens bästa vinglas förstås. Lite dyrt kanske men det är å andra sidan inte gratis att okynnesöppna helrör Brunellos hela tiden heller.

Det blev ingen dag 2 men däremot en dag 3. Och nje, träigare och tråkigare. Oroväckande utveckling men vem vet vad som händer med flera år i ryggläge. Jag köper inga fler fast egentligen kanske man borde bara för att se vad som händer med säg 10+ år. 

Tills nästa gång. Nu är det inte långt kvar...

Pst.
RP 92
JS 93
AG 91
WE 93
MP 88+ (dag 1)
MP 85? (dag 3)

Psst. Frescobaldi står bland annat bakom vinkändisar som Ornellaia och Masseto. CastelGicondo är näst störst i Brunellos med 152 hektar. Druvorna odlas på sluttningar som vetter mot sydväst.Vinet lagras minst två år på både slavonsk ek och mindre franska ekfat.