Bruno Paillard Première Cuvée N.V. Så kom han då äntligen..

Bruno Paillard Première Cuvée N.V. 

Bruno Paillard ligger på plussidan redan innan korken har ploppats, förutom att verka vara allmänt reko så slog han upp dörrarna till huset på mitt födelseår, 1981. Då köptes det mesta av druvmaterialet från odlare och andra som tillskillnad från Bruno fått slagit igen sina portar. Måste ha varit lite kämpigt att starta från noll i ett område där nystartad inte hade varit på tapeten de senaste hundra åren. Hursom, det hela gick ju ganska bra, idag äger han 26 hektar varav 12 är Grand Cru klassat. Detta räcker till ungefär en tredjedel av produktionen, resten köper han från ca 120 kontrakterade odlare fördelat på 32 byar. Première Cuvée N.V (min är halv, helflaskan finns i BS för 345 kr) är en blandning av 45% Pinot N, 22% Pinot M och 33% Chardonnay som görs och lagras, tillsammans med allt annat från huset såklart, i anläggningen som ligger helt ovanför jord, inte en tunnel så långt ögat når alltså.

Doften är helt klart av det mognare fylligare slaget, nötter, färsk champinjon och brioche är det första jag slås av. Gula mogna äpplen, röd citrus och lite sten kommer i en andra våg. Riktigt trevlig och ytterst inbjudande. I munnen beter det sig aningen besynnerligt, först lite attackerande, en ganska tunn start med dålig uppbackning av moussen, intrycken från doften går igen men inte alls lika intagande och inbjudande. Avslutet snörper upp med en tugga syrlig blodapelsin som mynnar ut i en ganska lång kamp mellan skaldjur och mer småbesk citrus.

Mycket besynnerligt, doften slog till lustcentrat med en rejälhöger för att sedan formligen slå luften ur mig i smaken. Frågan om det tunna, den tråkiga moussen, det aningen dissharmoniska och småbeska kan skyllas på brådmognad, dåligt skött flaska eller att det helt enkelt smakar så här. Personligen känns det lite skönt, äntligen något i Champagne som jag inte behöver återvända till.

Tills nästa gång. Kung Bore is in tha house...

Pst. Höll på att glömma, Herr Bruno är en av få som faktiskt sätter ut degorgeringsdatum på samtliga buteljer, den här lilla rackaren blev med kork November 2012.

Psst. Har faktiskt sparat en skvätt till dag 2, vi får se om utslaget blir annorlunda. Jo men nu så, doften har tagit ett steg tillbaka men smaken är desto bättre. Det tunna ihåliga har fyllts ut, det spretiga har smält samman, för att vara en N.V är det banne mig riktigt utmanande i en fylligare matigare stil. Det enda som "stör" fortfarande är det småbeska avslutet.