Anselmo Mendes Passaros 2012. Snaart är det sommarlov..

Passaros 2012

Han har gjort det igen, Anselmo Mendes alltså. Levererat ett härligt, ärligt vin som passar mig som handen i handsken, lättflörtigt och lättsamt med personlighet. Doften bjuder på pigg gul smårund frukt, backat av en grönare örtkvist. Någonstans mellan Riesling och Chardonnay, vilket betyder att jag säkerligen skulle gissat på både om jag fått det blint.

I munnen är det först ganska generöst, pågränsen till lite fetare, piggt, fruktbetonat men även här smyger en grönare örtkvist in i slutet och stramar upp. Härlig balans, följsamhet, ung och intresseväckande charm. Eftersmaken är fruktstram och ganska kort.

Superfynd ropar frun när hon får veta pris och det är bara att hålla med. En frisk fläkt som visar att vin varken behöver vara komplicerat eller särskilt dyrt för att vara mersmakande.

Smultron

Tills nästa gång. Nya fönster, check!...

Pst. Nu gäller det bara att SBs inte får upp ögonen, för bra för sitt pris verkar ju inte vara melodin om du frågar dem.

Psst. Har du inte provat storebror/storasyster, gör det!