Côte-Rôtie J. Boutin "Bonnevaux" 2007. Inte nu igen..

Sött, rött och vitt

Vitt, gult och rött

Tanken var att Ulf skulle komma upp och ta en sista, i alla fall på ett tag, genomgång av källaren. Tji fick vi, äldsta dottern valde att kasta in handduken i sista sekund. Ibland är det extra synd om mig och typiskt nog hade jag redan öppnat och luftat vinerna som jag tänkt bjuda på. Men vadå, speciellt synd är det inte om mig för vinerna valde att visa sin allra bästa sida. Först hade jag tänkt samla allt i en post men eftersom det tog sin tid att gå igenom allt får det bli extra fokus, något alla tre förtjänar.

Côte-Rôtie signerat Stéphane Vedeau

Först ut mitt röda val. Inte ofta jag dricker Côte-Rôtie, synd för det här skulle jag kunna dricka alla dar i veckan. Vad som stoppar? Plånboken förstås. Stéphane Vedeaus, mannen bakom husfavvon La Ferme du Mont,  Côte-Rôtie J. Boutin "Bonnevaux" 2007 skapar, trots pris eller kanske tack vare, verkligen mersmak.

Vid öppnandet bjuds mörk balanserad murrig frukt, en begynnande mognad och en härlig floral och kylig intensitet. Här kan jag fastna med näsan länge, inte det mest komplexa men intagande på ett primalt sätt. I munnen är det aningen för svalt, men slank och redigt munutfyllande, mörk mustig frukt backat av mer mörker, något oborstat och djuriskt vilar över hela uttrycket förutom struktur, balans och en redig drickbarhet. Avslutet stramas upp med gott om mjuka men uttorkande tanniner och en efterhängsen eftersmak av fruktlakritspastill.

Det är efter ett bra tag öppnad som det verkligen bjuder till. Doften har vuxit, inte direkt på bredden men på djupet. De florala tonerna känns mer framträdande och näsan fastnar ännu djupare i glaset. I munnen beter det sig exemplariskt, aningen mer munutfyllande, integrerat, svalt och värmande på samma gång. Finns en liten funkighet men på rätt sida av lagårdsstängslet. Känns fortfarande riktigt vitalt och håller säkerligen ett tag till för den som inte vill korka upp. Med ännu mer tid växer det aningen lite till, fy bubblan så härligt. (92-93p)

När det kommer till drickglädje och uttryck var det ett bra tag sedan jag hade ett rött i denna kaliber, nu infinner sig frågan vad som händer när ytterligare komplexitet och intensitet smyger in i ett liknande uttryck. Har bara hört historier om LaLaLa-landet men nyfikenheten att utforska har inte direkt mattats av. Vist är det härligt med vin, bra vin alltså.

J. Boutin "Bonnevaux" 2007
flaska 1290 av 1700

Tills nästa gång. Typiskt!...