Veuve Clicquot "Gula Änkan". Alla dagar är pappas dag.

Jag har en helt underbar fru, att hon dessutom är mamma till vår lilla dotter gör inte saken sämre. Att fira henne är en självklarhet, något som jag på ett sätt eller annat försöker göra varje dag. Morsdag infaller en gång per år till alla handlares stora frötjusning. I likhet med alla andra "dagar" så har dessa blivit ett kommersiellt jippo utan hejd där det enda man kan göra är att försöka stå utanför för att sedan upptäcka att man står där och gräver i plånboken i likhet med så många andra. I ett försöka att åtminstone göra det hela lite eget. Erbjöds hemmasnickrad helkroppsmassage, choklad praliner från Gefle Chocolaterie och Veuve Clicquot "Gula Änkan" (nr 7421, 199 kr 375 ml).

Vinet? Ja jag vet att Champagne ska vara torrt och gratis men min kära ville vid ett tidigare tillfälle gärna smaka detta och då rann det ut i sanden så nu fick det bli. Ok jag medger jag var också väldigt nyfiken på det halvtorra från Champagne. Doften var lite subtil med bröd, lite jäst, gula äpplen och lite syra i början men blev mer och mer utmärkande ju varmare vinet blev. Vid första smutten blev jag först besviken. Det var inte samhetslent och ljuvligt det var lite stickigt jästaktigt. Efter att det värsta lagt sig kom de gula äpplena tillbaka med en viss mineralitet, ganska påtaglig sötma och lite syra. Men frågan upptod ännu en gång, vad är det med mig och Champagne? Är det så att de ädla dropparna från en av Frankrikes kändaste distrikt inte tilltalar? Skam den som ger sig, vi provar igen. Efter lite luftande i glaset blev det mycket bättre. Bubblorna var i det närmst smekande, brödigheten fanns kvar men utan jästen och helheten var bra. Faktiskt riktigt bra, så bra att det var med viss sorg jag kände de sista bubblorna smeka tungan för att sedan upptas av en helt underbart inramad kväll.

Tills nästa gång. Ett år till nästa dag...