Schnitzel, mos och gröna ärtor kräver tydligen Groiss GV 2011. Funkar oavsett årstid..

Schnitzel, schnitsigt värre

Äntligen, har tillslut hittat det optimala sättet att ta tillvara på fläsk i kotlettform. Banka skiten ur den, göm i ägg och ströbröd, stek, stänk på en citron och servera med smörigt mos och sköna gröna ärtor. Så inninorden enkelt, saftigt och smörigt gott. Ni får ursäkta alla fina recept som jag gjort, fått och tänkt göra, det här gick raka vägen till hjärtat hos alla i familjen.

Schnygg kombo

Blev så till mig att jag formligen rusade ner i källaren efter passande vin, men vad väljer man? Vitt, knivskarpt, med syra och tillräcklig struktur för att stå upp mot de mjuka, massiva och enkla smakerna. Varför inte en Österrikare?

Scheisse vilken Grüner  

Spritt, språngande, spritzigt, spontant och sprattlande sammanfattar Groiss Grüner Veltliner 2011 (köpt hos Handlavin.se för 115 kr, tydligen slut för tillfället men jag hoppas verkligen att den kommer in igen) i fem s av fem möjliga. Det här var en livfull klar vätska som formligen bubblar sin väg från tungspets till rot. Fräscht, fruktig som sig bör, inte överjordiskt komplext men snyggt sammanhållet med en blandning av gröna äpplen/päron, steniga svala partier och pikant mild krydda i sluttampen. Kan egentligen inte sätta fingret på vad jag fastnar för mest, det unga livfulla men solida sammansatta uttrycket, den klockrena partnern till maten eller att jag ännu en gång övertygas om vilka charmiga viner som kommer från Österrike. Helt klart ett angenämt dilemma. (87-88p)

Tills nästa gång. Vinterdäck, vintertid och eld i spisen, en liten nypa julångest på det, häpp...