Måndag igen, allt rullar på som vanligt med den variationen att allt är annorlunda. Jag försöker påminna mig om att ingen dag är den andra lik, oavsett hur lika de än upplevs. Flum kanske någon tänker nu, ja och det är precis vad det är. Abstrakta tankar som egentligen hör stanna i ens huvud, tankar som aldrig borde lämna fingertopparna och besudla någon annans tankar. Men så var det mitt lilla krypin som ni valde att besöka, ett tillhåll med en hel del meningslösa flummiga tankar. Inte minst är det så med lukt och smak associationer. Hur f*n ska man kunna sätta fingret på varje intryck och bör de verkligen dissekeras in i minsta detalj? För att kunna återge en exakt känsla bör de nog dissekeras åtminstone en del, medan vissa intryck kanske är bättre att bli lämnad i betraktarens inre.
Moscatel de Sebtúbal 2001 (nr 8117, 59 kr, 375 ml) borde nog blivit lämnad i mitt medvetande för att sedemera falla i glömska. Men nu är det så att utan inlägg, ingen blogg, ingen möjlighet till återreflektion alltså. Det luktar som min hemmagjorda rödvinbärslikör, sött, rödbärigt, och lite mättat. Smaken är lite druvig, lite bränt socker, torkade fikon, foljsam med ett slut som hänger med ett tag. Sammanfattningsvis en ganska trist historia, i likhet med min likör är det inget som väcker några starkare ha begär. Det enda som detta bidrog med var en ny upplevelse men det var nog allt också.Tills nästa gång. Att ett litet glas kan väcka så många tankar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar