Sidor

lördag 18 oktober 2014

Ett paket kommer lastat..


Världsklass, helt enkelt världsklass. En riktigt tråkig och grå fredag i Oktober dimper det ner ett paket. Paket är alltid roliga men innehållet i detta paket kan enklast beskrivas med världsklass. Det är den gode samariten rödtjusulf som står bakom, två flaskor med kärlek. För hur ska man annars tolka besväret och mödan att skicka två dolda små skvättar vin 20 mil med post.

Glas rött
Möts först av en ganska småmogen doft, lite kokta fikon, björnbär och lite allmän portvinsvibb. Det håller dock ihop snyggt och det finns något eteriskt som sticker lite extra långt upp i näsan. Samma sak i munnen, först känns det känns aningen överkokt, brådmoget rent av. Sedan blir det utmanande, pigg syra men framförallt riktigt kännbara torra tanniner. Eftersmaken sitter i ett bra tag, lite som att tugga på en ekplanka.

Blir inte riktigt klok på detta, aningen brådmoget som sagt, kanske beror på den omilda hanteringen i posten, samtidigt som det känns redigt utmanande och med en allt för generös ekfatsbehandling. Nja, sorry, gick inte igång på detta alls faktiskt.

Vad är det? Oj, värmen och kryddan tillsammans med det mer stringenta får mig att tänka Spanien, möjligen Portugal, den omilda ekfatsbehandlingen i kombination med det utmanande känns seriöst och för tidig korkdragning. Ålder? Väldigt svårbedömt, då jag misstänker viss effekt av hantering, men säg ungt fast inte för ungt.

Glas vitt, eller ok, orange
Ok här snackar vi småsimmigt. Doften är en helskön mix av torkade tropiska frukter, lite blomvatten och nyriven apelsinskal. Men oj vilken smak! Sött absolut, en rejäl näve med torkade aprikoser, lite nötter,saffran och apelsin, men vilken pigg syra. Hela uttrycket är som en komplett dessert i sig själv, avslutet är en uppvisning och eftersmaken vill inte ge sig. Det här var gott, seriöst jättegott.

Om det förra inte slog an gjorde det här desto mer. Det känns som att utseendet, den lilla blomvattentonen och de komplexa kryddorna talar för lite ålder, kanske rent av mycket ålder, det är lurigt med de här söta rackarna. Mängden syra och sötma känns seriösa, och tillsammans med helheten kan vi inte vara någon annanstans än i Tyskland, eller?!?

Då återstår att se hur jag har lyckat, en sak är säker i alla fall. Ulf har lyckats göra en helkväll, tack!

Tills nästa gång. Tar för givet att jag är långt ute och cyklar...

2 kommentarer:

  1. Hehe, något får man göra för kära vänner!!! :-)

    Som vanligt blir jag imponerad - bra analyserat! Du är spot on, det röda är Spanien. 85 % tempranillo, 15 % malbec och merlot. Massor av mörka frukter, torkade fikon, mörk choklad, och över allt huggande attacker av portvinstoner. Allt hålls i ett järngrepp av en massiv tanninstruktur. Postgången kan ha gjort sitt, även om jag pumpade fullt med hushållsgas (eller om det heter livsmedelsgas?). Men visst - lite för mycket ek och lite för mycket tanniner! Kommer jag prova igen? Möjligtvis, men inget som ligger i pipen. Då finns det ju betydligt mer spännande saker där ute! Facit: 2006 Vega Sicilia Valbuena 5

    En komplett dessert i sig! :-) Själv tyckte jag mycket om det här, det var supergott! Och som sagt, vääääldigt sött... Återigen är du spot on, det är Tyskland såklart och syra + blommor = Mosel! Packat med apelsin, grapefrukt, aprikoser... seriöst komplext! Facit: 2007 C.H. Berres Ürziger Würzgarten Riesling Trockenbeerenauslese

    Och som vanligt, underbart summerat! Ha en skön lördag, David! :-)

    /Ulf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och det uppskattas å det grövsta :)

      Ja se där, även en blind höna... :) Och igen, super generöst och minst lika roligt! Vete katten om jag skulle lägga en Gustav på att få stifta bekantskap med det röda igen, men det söta är en helt annan femma.Trodde nog att Berresen var äldre, men några dagar öppnad plus färd i gul bil kanske gör sitt till.

      Tack igen Ulf, och detsamma!

      /David

      Radera