Sidor

måndag 30 april 2018

Villa Poggio Salvi Brunello di Montalcino 2012

Plopp! Rödskir elegans med ett målarfärdsstick. I munnen är det elegant varmfruktigt och strukturerat. Det var mig en slank varelse utan att vara vare sig tunn eller ogin, bara slank. Misstänker att det kanske var aningen varmt på den här sluttningen, inte för att det är klumpigt eller kokt bara lite för spritigt och varmfruktigt. Skvallrar lite om ursprung men det är en av de mest atypiska brunellos som jag smakat hittills från 2012. Nja, sticker efter ett litet tag lite åt alla möjliga håll. Får se om lite tid kan lugna ner och svalka av denna varelse.

Fasiken också, varför kunde det inte fortsätta vara sisådär? Blir ju så mycket enklare då.. Nej nu har det mörknat på, växt samman, frukten är fortfarande sådär varm och mysig men helheten har blivit en annan skapelse. Nu vill jag bara mysa ner mig en den mjuka varma Brunellofamnen. Mums! Om man ska gå in på detaljer så är syran frisk, frukten åt det ljusrödare hållet, de jordiga tonerna håller sig i chack men finns där och lurar, avslutar med en liten lätt pikant bitterhet. Helheten är välkomnade och samtidigt lite utmanande. Njutbart nu och löfte om framtiden. Precis som sig bör med andra ord.

Om man ska vara kräsen och det ska man efter trettiotalet Brunello anno 2012 så blir det ingen påfyllning av Villa Poggio Salvi Brunello di Montalcino 2012. Det ljusa och varma har försvunnit och fram har en bra men ändå aningen anonym skapelse uppenbarat sig. Missförstå mig rätt, det är bra, jag rent av riktigt gott men ändå inget som jag tickar igång på. Med det sagt så är det ändå förträffligt gott med bra vin och brunello från 2012 är för det mesta riktigt bra vin.

Tills nästa gång. Valborg är inställt pga sjukdom...

Pst.
WS 93
WE 92
MP 85 (Plopp)
MP 91+ (Dag 1 med luft)
MP 90+ (Dag 2)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar