Sottimano Dolcetto d'Alba “Bric del Salto” 2009. Får det lov att vara ledigt, ja tack..

Mycket lek med is nuförtiden

Sådärja, nu är grovskissen för sportlovet lagd. På schemat står, förutom allmänt lek och socialiserande med andra "lediga" barnfamiljer, junibacken och två nätters övernattning på annan ort. Spännande, minst sagt, tur att det "bara" är en vecka så att jag kan komma tillbaka till jobbet på måndag och vila ut. Nej, skämt osido, ska bli riktigt roligt med premiärövernattning på hotell för minsta.

Av någon konstig anledning har det blivit en hel del dolcetto, både konsumerat och inköpt på sistone. Kanske inte är så konstigt med tanke på att det är ett alldeles förträffligt matvin, till skillnad från vad SB saluför på hyllorna finns det gott om bra dolcetto i en prisklass som faktiskt kan konsumeras på en hyfsad vardaglig basis. Sedan skadar det inte att man dessutom kan reaköpa flaskor som Sottimano Dolcetto d'Alba “Bric del Salto” 2009  för 90 kr ex frakt hos Atomwine.

Solljus, is tha shit

Först ganska blyg, örtig doft med lite sval frukt som drar åt gula plommon och aningen körsbär. Finns en mörkare botten med framförallt salmiak. Med luft och tid blir uttrycket några storlekar större.

Munkänslan är läskande, balanserad syra, ungcharmig men inte bångstyrig, det är framförallt de örtiga dragen tillsammans med salmiak som utgör stommen i smaken. Fast det är klart, nog finns det körsbär blandat med någon annan rödsvart frukt också. Allt landar i en matvänlig, smått tillgänglig stil med torra aningen kartiga tanniner.

Eftersmaken är ganska kort med torr frukt och lite kärnbitterhet. (86-87p)

Ingen expert på dolcetto, inte det heller, men ur minnet landar det någonstans mitt emellan Fratelli Revellos generösa, tillgänglig och Roagnas egna, kärva. Ett vin som ger motstånd och kräver en viss tolerans mot ofruktighet men som ändå lirar alldeles utmärkt lite oavsett tillbehör.

Tills nästa gång. Imorgon kickar vi igång...