Col d'Orcia Brunello di Montalcino 2006. Ett högst ovetenskapligt experiment..

Min svägerska med familj dök in och lämnade passande nog klappar till hela familjen strax innan julhelgen. Klagade tidigare på att det inte är så många julklappar till farsgubben men nu fick jag öppna ett paket som bara var till mig. Bakom det dekorativa papperet och den gedigna inslagningstekniken fanns en dekanter med det fantasifulla namnet Dining New Norm Karaff Viniliter Vinluftare 21cm. Finns bland annat här.

Dags att testa, eftersom jag inte orkar hälla en skvätt i en gammal hederlig karaff blir det knappt ett semivetenskapligt test, om det nu finns några sådana. Alltså i med en skvätt i min maturebalja och vispa runt, ihärdigt ska tilläggas. Resten körs igenom karaffmakapären. Kvällens testobjekt, Col d'Orcia Brunello di Montalcino 2006 (nr 12357, 149 kr, 375 ml), har jag aldrig testat innan så det är spännande nog.

Stort glas, liten flaska

I glaset.
Doften är stor, ganska mörkmurrig med lite krutiga drag som dröjer sig kvar och övergår i mer tobak och välsmort läder, mörka mogna moreller, något volatilt snudd på aningen likör finns på toppen. En härligt trumpetande doft som stoltserar med ungdom och kraft.

Munkänslan är slank, balanserad med smått markerad syra, frukt och tanniner som biter tag ganska snabbt. Frukten drar absolut mot körsbär, mörka men inte lika mörka som doften angav, ackompanjeras av någon mörk småbitter choklad, lite krydda och mera läder.

Eftersmaken är lång, torr med körsbär och någon mörkare chokladsort.

Om doften angav ett relativt färdigt intryck så säger smaken vänta. Finns gott om charm och luxiösa inslag men är möjligen något för krävande direkt vid uppkorkandet.

DNNKVV 21cm, in action

I med flaskan och vänd, gånger två ska tilläggas. Innehållet sipprar sakta ner längs med kanterna och bara uppenbarelsen bjuder på en tillställning. För att inte tala om momentet där man håller tillbaka till flaskan, no hands får en helt ny innebörd.

Doften känns snarlik, möjligen något mer integrerad. Inga större skillnader med andra ord.
Men smaken, oj mycket följdsammare och lenare, samma uttryck men mycket mer harmoni och mer sammanflätad. Tycker nog också att likörkänslan har blivit mer markant och eftersmaken, som fortfarnade är lång, har blivit något träigare. (90-91p)

Kan nog tänka mig att köpa på någon flaska till, fullstorlek, och vänta ut lite mer multna toner, känns verkligen som att stoppningen räcker till.

Kan man då dra någon vetenskaplig slutsats av detta, knappast. Finns faktorer som värme, tid och sensorisk påverkan. Detta till trots tycker jag mig märka en skillnad vilket i min bok räcker, roligt att den uppskattade presenten är mer än en typisk "bra att ha grej från Cervera",

Tills nästa gång. Ett stort tack till la familia i Bålsta...  

Pst. Franko fyller på, IV inte lika mycket..