Domaine de la Janasse Terre de Bussière 2007. Idag är en sån där dag..

Egentligen vet jag inte var jag ska börja, eller med vad. Idag känns det som att jag har legat steget efter, min fru och jag konstaterade att det är bra att ligga steget före och planera för kommande händelser för att på så sätt vara förberedd på öden och framför allt missöden när vi nu är fyra i familjen. Men idag är jag efter, big time. Skulle vara skönt att kunna skylla på bakfylla eller andra nattliga aktiviteter som har en förödande effekt på efterdagen, men ingen fylla så långt barnalivet kan skåda och nattliga aktiviteter? Skulle vara ett och annat tröstande ord när stortjejen vaknar och inte kan sova men inget utöver vanligheterna.

Måste helt enkelt var att jag hade min första arbetsdag på det "nya" jobbet igår. Usch, varför måste vi arbeta. Missförstå mig rätt, jag tycker om mitt arbete och förhoppningsvis mina nygammla arbetskamrater. Det är snarare att samtiden med familjen känns så rätt, ett givande (från oss) och ett tagande (från barnen) som skänker så mycket tillfredsställelse. Eller så är det helt enkelt lite mycket efter tre månader i hemmavarande.

En fredag utan jobb, vad gör vi då? Jo en familjeutflykt till "pappasnyajobb" haha livet är bra ironiskt.

Efter lite hallonplock, filéstekning och klädtvätt börjar jag sakteliga komma ikapp. Ett sovande barn och ett lekparksförtrollat gör att tankarna till och med kan passera till lite eftertanke. Sitter med "lappen" i knä på en soldränkt trädgårdsbaksida med tillräckligt ro för lite egen kontemplation, vad jag kommer fram till? Livet är bra härligt i alla fall.

För att inte göra någon långsökt "så ska det låta" association slänger jag mig direkt på kvällens vin. Domaine de la Janasse har blivit en av bloggsverigeelitens älsklingar, ja och varför inte om något är riktigt bra så är det väl riktigt bra? I bakvattnen på de stora fiskarna får jag chansen att prova en 07:a från nämnda producent. Hur kanske någon undrar? Bristly svarar.

Terre de Bussiére 2007 (nr 72982, 109 kr) är ett Vin de pays, följer alltså inte AOC reglerna för regionskontrollerade varor utan har en större frihet i urvalet av innehåll men kan till skillnad från bordsviner som endast märks med ursprungsland märkas med regionsursprung. Och nog är det regionstroget eller möjligen årgångsmärkt fast på ett bra sätt. Nästan att man börjar bli bortskämd med all denna stora generösa och inbjudande fruktprakt.

Möjligen att det även denna gång var likörvarning, mer åt svartvinbärshållet denna gång, tillsammans med aningen jästa björnbär, plommon och övermogna jordgubbar men ändå balanserat med en pigg örtighet. Efter ett tag i öppnad flaska upplevs intrycket ungbusigt där särskilda drag är svåra att urskilja. En härligt stor doft som nästan slår omkull en i all dess prakt.

Smaken ger inlednigsvis ett sötaktigt anslag sedan kommer en sval örtiget med gott om fyllig frukt där avslutet är aningen kryddigt, ett mer sammanhållet intryck än La Fermes CdRV men även mindre personligt. Frukten drar åt det mörkare röda hållet med tanniner som håller avslutet i chack utan att bli speciellt kännbara. Syrorna balanserar upp helheten som känns övertygande lättgillat.

Eftersmaken som präglas av fräsh frukt och en liten touch fat är anonymare än vad smak och doft slår an. Men tillräckligt lång för att väcka mersmak. Ett helgjutet stabilt mörkköttsvin som tyvärr inte sitter som en smäck till den portermarinerade och långstekta oxfilén. Desto bättre både före och efter. Se till att servera det något svalt för annars tar alkohol och krydda över.

Men vänta nu, vad är det som inte är typiskt. Möjligen de 55% Merlot som ger en fyllighet och direkt drickbarhet som jag inte märkt av tidigare eller så är det bara inbillning. Det är helt enkelt så att jag inte druvckit någon 07:a från södra Rhône som inte har utmärkt sig med liknande attribut som denna.

Tills nästa gång. Vad som börjar vid lunch, slutar vid nattning...