Schiavenza Barolo Bricco Cerretta 2003. I ottan, nu igen..

Mycket ljus på nebba nu

Vist är det härligt när det går bra, fast jag måste nog medge att det är de riktigt sura dagarna som gör att man uppskattar de bra på riktigt. Med andan i halsen genomlever jag en riktigt genommurken dag utan en tillstymelse till lättning. Lika förvånande som självklart blir följande dag en rudimentär fullträff med godkänt tillsynsbesök som klicken på moset. Nu är det helg igen med tillhörande besök, tacosnask, päronövernattning och julmarknad. Kan med andra ord inte bli annat än fullträff.

Suget efter förra helgens nebbiolodrabbning blev för stort. Ingen idé att motstå, istället fick korkskruven sätta tanden i nästa nebbioloflaska som stod på tur, nämligen Schiavenza Barolo Bricco Cerretta 2003.

Doften är stor och underbart mörkmurrig med både lite mossa och läder, finns fortfarande gott om rödbärig frukt kvar för att ge näsan en ordentlig tripp. Lägg på lite topptoner av någon orientalisk krydda, svamp och lite tallbarr. Allt samlas och ett småfånigt flin infinner sig, det här var mumma för själen.



Smaken är torr med ändå med en rundare balanserad fyllighet, både undervegetation och mörkröd skir frukt slås om uppmärksamheten i munnen. Något smått läderaktigt, småmurket trä och mera barr. Följsamt är fel ord utan mer motsträvigt charmig, går inte att ta miste på drickbarheten även om ed nog måste man ha en läggning åt det lite mer rustika gamla för att verkligen uppskatta detta. Avslutet snörper upp bra med gott om bett i de torra sträva tanninerna. Även om de på inget sätt är oborstade eller för vresiga.



Eftersmaken är lång och torr, där russin, körbärskärnor och mörk choklad ringlar kvar längst. (91-92p)


Åh, träffar klart rätt efter helgens mera fruktflörtiga nebbor. Från den traditionella runda balansen, till den begynnande mognadaden toppat med lite motsträvighet. Allt som behövs för att skapa en italiensk helkväll på hemmaplan. Nog för att detta med glädje kan njutas allena men med en rejält torkad skinka till sjunger det verkligen lovsång.

Tills nästa gång. Julmarknad, ost, korv eller sylt?...

Pst. Som vanligt är man inte först och troligtvis inte sist heller, IV-Patrik, PR-Niels och VPK-Tryggve har låtit korkarna flyga.