Precis när jag hade förlikat mig med tanken på att inte lägga några vidare funderingar på druvjuice och helt ställt om siktet mot den förmodade nedkomsten och den ännu mer pockande trädgården slog lusten till. Som jag nämnde i förra inlägget är min nätvinsoskuld tagen, ur packetet som anlände fiskade jag upp en torr moselriesling till kvällen fiskmiddag.
Det är med viss spänning som den första bekantskapen stiftas och jag blir på intet sätt besviken, snarare tvärt om. Weingut Kerpen är i likhet med många andra tyska vinfimor ett familjeföretag, denna familj har vinodlande anor tillbaka i åtta generationer. Familjen har vingårdar i Graacher Himmelreich, Graacher Domprobst, Bernkasteler Bratenhöfchen och Wehlener Sonnenuhr. Aningen mer info finns här, men bara aningen. En rolig detalj är att priset på vingården är den samma som på der Wein Weber, men där frakten hos dWW är ungefär hälften dock kan vingården stoltsera men aningen fler sluförda etiketter.
Doften hos Kerpen Wehlener Sonnenuhr Riesling Kabinett Trocken 2008 är ungjästig som sig bör, med en antydan till sprits som bekräftas med det häftiga pysande som blir efter en stund öppnad i kylen. Lite pubertalt bångstyrig för att använda ett uttryck som är lika rättfärdigt som svårtolkat. Banne mig om det inte är ett drag av diesel också i den annars unga moseltypiska rieslingdoften, där också persika och blommiga toner av tropisk frukt samsas med lite citrusdrag. En aning mer utvecklad i doften än vad jag hade förväntat mig av en Kabinett.
Smaken är oljigt mjuk med en pigg syra, aningen återhållen men ändå tillfredställande med både frukt och en restsötma som verkar sådär smekande inställsamt. Intrycket landar någonstans i gärnslandet mellan torrt och halvsött trots etikettens torra förvissning. Avslutet är på intet sätt vare sig beskt eller intetsägande och eftersmaken sitter i ett tag med en svans av gula äpplen och citron.
En riktigt trevlig bekantskap och verkligt god valuta för pengen. Ett trevligt matvin som lika gärna fungerar till prat och som dessutom säkerligen kan ligga till sig lite. Möjligen att det kändes aningen välkammat och strömlinjeformat men å andra sidan vet man vad man får och det är inte fy skam i detta fallet.
Tills nästa gång. Nästa besök blir förhoppningsvis av storken, gäller bara att ha orken. Nödrim är aldrig fel...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar