onsdag 18 november 2009

Château la Reyne "Le Prestige" 2006. Onsdagsdate..

Idag har jag varit på date, lekdate. Jag och L träffar en annan mamma och dotter för att på så sätt slå ihjäl några timmar varje onsdagsförmiddag. En väldigt trevlig stund ska tilläggas. När de åkt och L sover sin lunchlur är det dags för lite egentid. Först stökas alla måsten undan, sedan är det bara jag. Ganska dyrbara minuter skall tilläggas. Idag förberedde jag lite inför kvällens middag. Maten är klar och står i kylskåpet, en gryta där bland annat trattkantareller, lök, högrev och grädde samsas. För att bjuda smaklökarna på den där sista skjussen öppnar jag och dekanterar kvällens vin. Ur flaskhalsen häver sig en blålila trögflytande vätska. Ojoj det här var minst sagt kompakt. Redan i inledningsskeendet dofter det förföriskt mycket av mörka blå bär en riktigt näsborrsvidgande mustig doft som ramas in av en liten ekkant. Mina misstankar att Château la Reyne Prestige 2006 (nr 2266, 95 kr) vinner på att dekanteras stärks i smaken. Inledningsvis är det inte lika mycket mörka blå bär som i doften men de finns där samt en liten dragning åt mörk choklad och en sötare mer plommonliknande smak. Det som sedan tar över är massor av uppstramande tanniner, det riktigt snörper till i munnen. Eftermaken är ganska lång där bären ackompanjeras av lite örter för att avslutas med en lite grönsjälkig ton. Just nu är det riktigt matkrävande och i mitt tycke riktigt gott. Ska bli intressant att se hur det utvecklas på fyra timmar och om grytan är tillräckligt sällskap för detta mustiga vin.

Ett litet interludium.
Château la Reyne härstammar från Cohors och görs till 100% av Malbec. Cohors ligger i sydvästra Frankrike och i denna apellation måste minst 70 procent utgöras av Malbec. Detta är ett vin som jag har varit intresserad av att prova under en längre tid. Ett möjligt lagringsobjekt i en prisklass som inte känns allt för betungande. Jag har tidigare smakat Malbec från Argentina men det var en mycket rundare fruktsötare historia.

Så hur var då vinet?
Riktigt bra, inte förföriskt, sensuellt, eller fantasieggande utan rätt och slätt robust bra. Doften har blivit mer integrerad med en mer framträdande ekram. Det doftar dock fortfarande mycket mörk frukt kanske lite mer åt det röda hållet nu. Till maten var det helt perfekt, Örterna i vinet och grytan smälter samman medan tanninerna gör rikligt med motstånd men får sakteliga se sig besegrade av det möra köttet i den gräddiga såsen. Vinet påminner väldigt mycket om Côtes-du-Rhône vinerna men med mycket mer bett och substans. Skulle säkerlligen inte må dåligt av att ligga i källaren och runda till sig lite men till rätt mat är det riktigt gott nu. Vid närmare eftertanke fungerar det som smutt vin också förutsatt att man är sugen på ett fylligt lite tufft vin med kännbara tanniner, ikväll är en sådan kväll.

Tills nästa gång. Vin en onsdag? Jo det går faktiskt riktigt bra...

Ps. De tuffa tanninerna försvann dag 2 för att övergå i en kännbar syra dag 3. Helhetsintrycket blir klart godkänt, där dag 2 stack ut som en klar favorit med ett mer integrerat intryck. Mustigt och mättande blir det bestående intrycket, väldigt mustigt och gott förstås. Ds

2 kommentarer:

  1. Trevlig blogg. Mycket att läsa in sig på ser jag.

    SvaraRadera
  2. Man tackar och bugar. Är en regelbunden läsare av er blogg också. Tycker att ni har en härlig mix av personliga inlägg varvat med fakta om vinerna...

    SvaraRadera