En smakstart med kollegorna.

Inte alla som är begåvad med en kockkollega, jag, eller kanske ska säga vi, har den turen. Kändes inte mer än naturligt att knåpa ihop en smaksam kväll med några andra kollegor, och vilken kväll det blev sen. Om det är något som haltat på sistone är det mina utsvävningar när det kommer till nya kulinariska anrättningar. Bättre, hållbara och kvalitativt bättre råvaror, absolut, ett och annat nytt recept, oundvikligt, men att utforska nya råvaror och tillvägagångssätt har tyvärr blivit åsidosatt. Desto bättre när någon som vet gör det åt en, min uppgift? Försöka välja något passande vin.

Dryck: BrewDog Tokyo

Mat och dryck i samma glas, tät, simmande sötma med julkryddor och annat mustigt. En påtaglig alkohol, säg den som helt lyckas trolla bort 18,2 %. Men helt ärligt, försvarar varken pris eller styrka, roligt att testa ett miniglas men det är allt.

Mat: Naturella ostron 

Dryck: Henriot Souverain Brut N.V (magnum)

Det hela började på bästa enklaste sätt, Champagne och chips. Enkelt, gott och passar perfekt när folket droppar in och snacket ska tugga igång. Däremot var ostron med ett stänk citron och Champagne en helt annan sak. Någon tugga och klunk senare var man en smakupplevelse rikare, passade bra ihop gjorde det också men det var framförallt vinden i håret vid strandkanten som satte sina smakspår i minnet.

Mat: Hollandaisegrattinerade ostron 

Dryck: Henriot Souverain Brut N.V (magnum)

Den klart bästa matchningen med champagne denna kväll, en fantastisk anrättning i all sin enkelhet. Det vinnande konceptet är blandningen av fluffig smörkänsla, sälta, hav och citrussyra. Helt enkelt super och en start att minnas länge.

Mat: Pilgrimsmusslor, skummat musselspad, asiatiska syrade grönsaker, förvälld rädisa och örtbalsamicoglace  

Dryck: Henriot Souverain Brut N.V (magnum)

En lysande uppvisning i samspelet mellan konsistens och smak, fantastiskt gott där jag främst fastnade för
en tugga innehållande, syrade grönsaker, musselskumm och en bit mussla, fantalastiskt! Tyvärr orkade inte champagnen spela med på samma volym men vad gör det, den hade ju dessutom redan presterat på topp. Frågan är vad som skulle fungera ihop med denna smakexplosion, det får vi ta reda på nästa gång.

Mat: Fasanbröst, lår, parmaflarn, gräddig rotgrönsaksgratäng smaksatt med äpple, calvadossås och stekta äppelkulor. 

 Dryck: Louis Jadot Beaund Premier Cru o Mastroberardino Taurasi 1998

En spännande mix av välbekant och nytt, vilt och tämjt, elegans och kraft, sötma och sälta. Gratängen var helt superb, fågeln bra och såsen lysande. Tyvärr var vinerna i tröttaste laget, kan bero på kupa, kan bero på dagsform, hursom var de inte lika bra som maten och kunde inte riktigt matcha. Synd.

Mat: Pärontartlette, syrad grädde, passionfruktscuoli och färska frukter 

Dryck: Ca Bianca Moscato d'Asti 2012

Kvällens nästa bästa kombination, avvägd syra, sötma och fruktighet i massor skapade ett himmelskt avslut på en dito kväll.

Tack ännu en gång för en upplevelse utöver det vanliga. Nästa tema redan bestämt, smälter fortfarande smakminnet från denna middag och laddar så smått inför nästa.

Tills nästa gång. Får jag lov, ja tack gärna...

Moscato d'Asti Prunotto 2009. 09 är inte det nya 08..

Förra året svetptes jag bort på päronlätta Moscatto moln. Ville jag förföra mitt sällskap med bubblig blommig sötma med en syrlig fräsh undertoner av allehanda druvafrukter viste jag vad som skulle hämtas från källaren. Ett säkert kort men ändå nytt och spännande vare sig det handlade om jordgubbar doppad i vitchoklad eller mol alena. Det blev både en och två påfyllningar från sedvanlig leverantör.

Så det var med raska fingrar årets beställning knappades in, eller rättare sagt talades in till den lokala kassörskan. Två dagar senare fanns årets version av Prunottos söta bubbel att hämta.

Möjligen är det de höga förväntningarna, ett vidgad vinsinne, årgångsvariationer eller som så ofta en kombination av alla tre som gjorde att fjolårets skörd upplevdes som en besvikelse. Moscato d'Asti Prunotto 2009 (nr 98040, 99 kr) avger de karakteristiska tecknen för ett Moscato vin men med volymen nerskruvad och en tvist av tvål. Inte helt oangenäm men inte alls förföriskt sommarlätt som jag hade förväntat mig. Smaken landar någonstans mittemellan tråkigt intetsägande och sötsyrligtläskande, känns svårmatchat och ganska trist. Eftersmaken är kort och ja kort. Efter ett tag i öppnad flaska luftas tvålen bort, som anmärkningsvärt både fanns i doft och smak, kvar blir ett helt ok vin men inget som väcker mersmak.

- Det här är som en lyxig läsk, sammanfattar och summerar en annars ganska småbarnsbluesig kväll..

Tills nästa gång. En tillbaka och en ny...

Ramón Bilbao Finca Valpierre 2006, Bricco Quaglia Moscato d'Asti 2009 och Sommerwind 2009. Alla mödrars dag med tillhörande handgnuggande handlare..

Besök på förmiddagen och en första övernattning borta med de båda små, detta var tillräckligt för att framkalla en och annan sakta rinnande droppe från pannfästet. Tur att sällskapet både på för och eftermiddagen var så trevliga för att inte prata om den förfärligt goda och mättande kvällsmaten. Tack kära mor för ett alldeles utmärkt sällskap till kvällen viner.

Ramón Bilbao Finca Valpierre 2006 (nr 3071, nu 127 kr förr 159 kr) har jag provat tidigare med ungefär samma intryck. Något syrliga nu men med samma mörka mulliga chokladströsslade röda frukt. Möjligen att träanslaget var något mindre framträdande men fullt fungerande till den grillade oxén. Min sista flaska och ett välsjungande farväl. Togs dessutom emot med öppna armar av sällskapet.

I provpaketet från Tyskland anlände Sommerwind 2009 från firman J Koegler. Vinet kostar 5.5 Euro vilket måste anses vara ett kap för denna friska, fruktdrivna sommarbris. Päron utmärker sig i ett annars ganska tropiskt anslag. Ingen beska och krydda som stör och frågan är om det är torrt eller halvsött. Lutar nog åt det första. Eftersmaken är överraskande lång för att vara ett så okomplicerat och lättgillat.

Kvällens absoluta höjdare i min gom var det godissmaskiga söta bubblet Bricco Quaglia Moscato d'Asti 2009 ( nr 94169, 119 kr) från La Spinetta. Ni vet de där som brukar ha noshörningsprydda flaskor.  Måste säga att Moscatoviner är slående lika, dock utmärker sig denna med lite mindre sötma och desto mer syra. Mer gråpäron än piggelin. En sakta avklingande eftersmak och en ypperlig smakkombo i form av jordgubb och rabarberskum gjorde kvällen och vinet mer än lovligt minnesvärd. Ska tilläggas att mina erfarenheter är att Moscato d'Asti sällan smakar bra i billigare format och då menar jag från runt 90 kr och neråt.

Tills nästa gång. I morgon är det Juni, nyhetens behag..

Moscato d´Asti Prunotto 2008, Chablis Premier Cru Beauroy 2007 och Langhe Nebbiolo Pio Cesare 2005. Ett år äldre..

Födelsedag + hektisk arbetsdag + ändrade planer pga sjuk dotter + familj på besök istället för tvärs om = en lyckad 9:onde oktober.

Men nu går jag händelserna i förväg, det hela började på kvällen den 8:onde. Min kära fru överraskade med Chablis Premier Cru Beauroy 2007 (nr 7125, 169 kr) på en förtidigt firad födelsedag. En helt underbar gest eftersom hon hade kollat upp vinet i förväg och viste att jag var väldigt nyfiken på Chablis. Till kammusslor stekta i lite chili och bacon passade vinet ypperligt. Doften var fräsht fruktig med gula äpplen och en viss blommighet. Smaken följde med något som inte kan förklaras med andra ord än mineral med en dragning åt järn. Det finns en liten uns av vad jag kallar typisk vitvinssmak, alltså lite jäst med detta försvann tillsammans med maten. Helheten var mer än godkänd, en possitiv beknatskap. Jag kom på mig själv att säga till frun att det passar lika bra före, under som efter maten.

Tillbaka till kvällen i fråga.

Välkomstsnask i form av Moscato d´Asti Prunotto 2008 (nr 95187, 99 kr, finns fortfarande några få kvar) eftersom det alltid är ett välkommet inslag hos de flesta har det blivit en och annan flaska i sommar. Fortfarande lika förförisk söt med sin klara druvighet. Det visade sig att chablien svarade lika bra till avocadohalvor med räkor som föregående kvälls kryddigare mat. En ny vit favorit kanske?
Till oxfile med potatisgratäng blev tidigare beprövade Langhe Nebbiolo Pio Cesare 2005 (7306, 119 kr) en fullträff. Vinet var lite annorlunda från förra gången jag provade mer mörka bär, en touch av lakrits och mörk choklad lite mindre tanniner och möjligen en aning rosor. Tar tillfället i akt att hylla min lilla vinförvaring utan den hade en spontankväll som denna inte blivit lika lyckad.

Tills nästa gång. Det är bra att ha några flaskor på lut, man vet aldrig när det blir oväntat besök...

Renato Ratti Colombè 2008 och Moscato d´Asti Prunotto 2008. Regn, ruskigt sommarväder och viner från 2008..

2008 var året då vår lilla skatt föddes. Nattningen fungerar bättre och nästa helg ska bli den första utan de små rasslande ljuden från en allt jämt småförkyld liten tös. Vi ska ut på galej och farföräldrarnas första nattskift är ett faktum. Nu föll det sig så att gårdagens middag hade två gemensamma nämnare med ovanstående text, nämligen 2008 och mina föräldrar.

Det hela startade med en aptitretare tillika välkomstskål i form av ett sött bubbel. Moscato d´Asti Prunotto 2008 (nr 95187, 99 kr) är en Juninyhet som har hissats av de flesta vinskribenter. Vinet doftade aromatiskt med söta druviga inslag, den självklara associationen är piggelinglass men det återfanns dessutom honung och vitchoklad som skulle visa sig passa väldigt bra med kvällens sista rätt. Det var minst sagt en läskande och smått överraskande bekantskap där trotjänaren Asti Cinzanon (nr 7711, 72 kr) som jag smakade för någon helg sedan lämnades sött, stickigt och jästigt intryck. Det här var något helt annat, balanserat, sött och aptitretande.

Vinvalet till rökta räkor med aiolidipp var inte självklar därför blev det Kronenbourg 1664 Blanc (nr 1514, 13.90 kr 33 cl). Ett veteöl från Frankrike som jag trodde skulle passa med sina söta toner och inslag av citrus. tyvärr blev det ingen smakhitt, inte dåligt men inget att lägga på minnet. Såg senare att det som jag hade stört mig på igår måste ha varit koriander, vilket tydligen är en av beståndsdelarna i detta lite kryddiga veteöl. Ett bevis på att spontanköp inte alltid är bra. Funderar fortfarande vidare vad som kan tänkas passa till denna smakrika väldigt goda rätt, något förslag? Om ni har möjlighet att svänga förbi bönan lite norr om gävle kan det varmt rekommenderas om inte så fungerar parkeringen vid Fjällbackens köpcentrum på Brynäs i Gävle lika bra. Står en handlare där lite då och då.

Den varma rätten eller rättare sagt den ljumma rätten var helgrillad laxsida marinerad i citron, vinäger och olja med en färskpotatis sallad till. Smakerna smälte samman med det röda slanka Renato Ratti Colombè 2008 (nr 95149, 99 kr). Vinet, som även det var en omskriven Juninyhet, passade riktigt bra men det lämnade inget större avtryck.

Det gjorde däremot de första svenska jordgubbarna doppade i vitchoklad med vispgrädde. Till detta dracks resterna välkomstskålen. Kanske inte överraskande att detta skulle smaka bra men det var en otroligt bra smakkomo och ett väldigt lyckat avslut på en trevlig kväll.

Tills nästa gång, Mer sommar åt folket...