Sidor

torsdag 20 september 2012

Fläskläggsgryta med höstens kvarglömda och Terre de Bussière 2007. Här skär vi hejvilt..

Nära katt(astrof)
Det har varit lite stiltje här ett tag, ett riktat försök att komma tillrätta med bränngraden på järnen som ligger i elden. Vissa har svalnat medan andra har bankas på så att de förhoppningsvis ändrar skepnad och fogas till livets form. Det svåra är att hitta tid och ork för allt, hur jag än vrider och vänder har dygnet bara 24 timmar, familjen är viktigast och mitt "bröd och mjölk" jobb måste gå före alla typer av ideellt tyckande och tänkande oavsett hur roligt det än är. Hur framtiden ser ut är som alltid oviss, men ett är säkert, fokus vill jag behålla för tid och otid. Annars har ett och annat hänt med just fokus på denna sida, kort sagt finns det ingen kärlek att hämta längs den smala vin(dlande) väg som vissa tycker sig ha ensamrätt att föra och följa. Nej, ni som hamnar här kommer säkerligen att bjudas på en del enkelspårig nördighet men alltid med en stor nypa "undrar vad jag hamnar i nästa mening". Det finns inget som heter utstakad väg, och om jag någonsin skulle hitta en så behöver den inte, även om det också har sin charm, kantas av likasinnade, enkelspåriga och ryggdunkande gelikar. Variation mannen, för att använda ord som inte är mina.

Men vad hände med äpplena i år?
Så vidare i livets lunk, fick för mig att utforska grillen en sista gång innan vinterdvalan. Eller sista, vem vet vad som väntar om hösten tänker fortsätta leverera klockrena soldagar som i helgen. Ramlade över svensk fläsklägg för 25 kr kilot och ok att ben, svål och annat gojs inte gör det till världens mest dryga köttdel men jag klassar det ändå som ett ytterst prisvärt, och framför allt gott, husmanalternativ. Eftersom vi ändå skulle grilla burgare till lunch fick läggen ligga med en stund för att sedan spendera mertiden i gott sällskap i den nyfyndade klarlackade grytan. Efter lite såskrångel, pimpa var bara förnamnet, blev det väldans gott.

Fläskläggsgryta med höstens kvarglömda skörd

Det som var i:
Fläsklägg
Överblivet från sommarens odlingsäventyr, i detta fall päron, persilja, potatis, lök och libbsticka
Vitt vin
En redig klick smör
Grädde/mjölk
Starkvin, typ madeira
Peppar
Något sött, i detta fall vinbärsgelé
Chili
Övrig önskbar krydda.

Man kan göra så här:
Höstkök
  • Grilla på bitarna, just detta moment tror jag kan uteslutas med å andra sidan skadade det inte. 
Trångt är bara förnamnet
  • Lägg i gryta med allt möjligt gott du hittar, fyll på med vitt vin. Låt stå i ugn, ca 125 grader, så länge du förmår. Min fick stå ca 5 timmar.
  • Sila av sås och "plocka" kött, känsliga varnas, mycket fett är det.
  • Reducera såsen till ungefär hälften, smaka av med starkvin, gelé, chili och annat som kan hittas på. Skikta även gärna bort fettet, som finns i massor. Häll på 50/50 grädde, mjölk. Alla typer av matlagningsvarianter är bannlysta i vårt hem.
Lugn bara, allt går att skära med sked
  • Koka potatis och morötter så att det finns lite motstånd kvar i morötterma, potatisen får gärna vara av mjölig sort. Lägg i kött, häll på sås så att det täcker med råge. Mums.
Gott vin har också ett slut
Till detta skulle nog en smågenerös riesling, välavvägd pinot, vardaglig Bordå eller ett stort glas av säsongens äppelmust eller varför inte ett immande sval veteöl funka ypperligt. Det mesta med andra ord, nu blev det istället sista skvätten av en tidigare öppnad Domaine de la Janasse Vin de Pays de la Principauté d'Orange Terre de Bussière 2007 (köpt för 109 kr sommaren 2010) Lite blygsam, mogen doft med tång, mörka övermogna bär, jord och lite lövhög. Munkänslan är följsam, relativt mjuk med en mörk fyllig frukt backad av lite småmultnande toner som mynnar ut i en relativt kort eftersmak. En homogen skapelse som tagit några kliv in i mognad, tycker nog att den var trevligare när mer av primärfrukten fanns kvar. För att inte tala om att maten skulle mått bra av ett aningen piggare alternativ. Fortfarande ett solitt trevligt vin som, trots att det avviker en aning från gängse sydrhônare, påminner mig om att jag borde fylla på med sydfranskt vardagstjut. Hoppas att utmärkta standard Guigal finns kvar i 09:ans tappning, har fortfarande inte fått tummen ur att fylla på.

Tills nästa gång. Och så en förkylning på det här, jo jag tackar ja...

2 kommentarer:

  1. Guran i vinkällaren21 september 2012 kl. 18:58

    Ärlighet, kärlek och ansvar - kan det bli bättre - trevlig, personlig not - tack för den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som goa ledord, och tack själv för kommentar.

      Radera