torsdag 14 oktober 2010

Munskänkarna Sandviken provar Oktobernyheter.

Tandköttet färgades rödare och tungan hade svårare att inte fastna i gommen i takt med att slattarnas antal växte. Ödmjukheten för de som har detta nobla spottande som yrke fick gigantiska proportioner. Hur kan man låta bli att påverkas av all den syra, fruktprakt och de gomskrynklande tanninerna hos dessa mer eller mindre kompletta fullblod. Och ännu en gång blir jag än mer skeptisk till att man verkligen kan ge en nyanserat och rättvis bild av ett i mängden av flertalet provade viner. Men så är jag inte en vinsörplande journalist utan endast en enkel man med ett brinnande intresse för den nyligen uppställda dryck som stod i centrum denna kväll. Välkommen till nyhetsprovning hos munskänkarna i Sandviken.

I centrum denna kväll stod 8 kombattanter som till viss del redan har vunnit två segrar, de finns i det strategiska nyhetsläpp som ska vara ett år framöver samt att de dessutom har fått en del ros av den vinskrivande journalistkåren. Även om vi "bara" provade 8 viner denna kväll var det en påfrestning av både gom och sinne så ni får ta eventuella nyanseringar och utbroderingar med den nypa salt som sig bör men lite fick jag med mig av kvällens begivenheter. Ta till exempel vad jag inte gillade, den kemiska söta doft som kan liknas vid gammeltidens nickelpastiller, som återfunnes i flertalet Chilenska viner. Under gårdagskvällen hittade jag denna icke speciellt klädsamma doft i det spanska vinet Inurrieta Norte 2007 (nr 2028, 79kr), spelar ingen roll om vinet kommer från Chile eller Spanien pass för framtida köp i vilket fall.

En glad nyhet för mig var det vita Tokara Chenin Blanc 2008 (nr 2159, 129 kr), är inte bortskämd med vare sig ekade viner eller andra druvor än Chardonnay och Riesling. Men detta var helt klart ok i all dess vaniljsmörigatropiskfruktspäckadevaxsmakandenyavärldenprakt klädsamt vulgo med en tillräckligt pigg syra som säkert skulle passa till grillad fisk. Vi får se om jag kommer ihåg detta till nästa grillsäsong eller om jag fegar ur.

Sist men inte minst mina två favoriter för kvällen. Den uppenbara Domaine du Pesquier Gigondas 2007 (nr 2836, 145 kr) som först lurade mig med en aningen kladdig framtoning med lite alkoholskada och brist på komplexitet. Men som efter ett tag tjusade med mörkfrukt, fyllighet utan att vara klumpig och en härlig drickbarhet. Var faktiskt det enda vin som det slank ner en klunk av i bara farten, ibland ska det bara vara okomplicerat enkelt. Lika självklart som att nästa vin var från Italien med körsbärsbetonad mörk frukt med katrinplommon och choklad i en fyllig och publik stil, var att vinet var gjort på Sangiovese. Tji fick jag, Ruit Hora 2007 (nr 2842, 129 kr) är en blandning av 65% Merlot, 25% Cab och 10% Syrah. Egentligen ganska självklart att det var övervägande Merlot när jag fick facit, funderade faktiskt över den mörka katrinplommon känsla som var så insmickrande rund och som i detta sammanhang tjusade även om jag har en stark misstanke om att det på egenhand kan upplevas något för strömlinjeformat och mörkrostat. Men gott var det så jag vågar mig på en rekommendation i alla fall.

Tills nästa gång. Trevliga, lärorika och berikande så ska alla dagar vara...

Ps. Inga poäng denna gång, om jag i vanliga fall darrar lite på manchetten när jag ska poängsätta så hittar jag inte densamma i dessa sammanhang. Ni får helt enkelt prova själv. Ds

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar