lördag 12 mars 2011

Xavier Côtes-du-Rhône 2009. Vad är bra?..

Bra eller för bra?
Har du gått och blivit bortskämd? En fråga som dycker upp titt som tätt i den svenskfostrade hjärna som jag nu lyckligtvis besitter. För det är ett faktum att hur jag än vrider och väder mig i spasmiska försök att undkomma jantelagens bojor så blir jag, trots urspung, till vis del kvar i ett av det svenska samhällets grundstrukturer. I kombination med den andra "vi ska vara duktiga och till perfektion klara av jobb, familj, vänner och hushåll samtidigt som våra fritidsintresssen blomstrar och våra små moln vi svävar på aldrig kolliderar" är det minst sagt körigt i min förhållandevis enkla hjärna. I viss utsträckning kommer jag aldrig kunna leva upp till mitt eget ego.

När är något bra? När är det så bra att man nått målet? När är det egentligen för bra för sitt eget bästa? Om du som enkel Côtes-du-Rhône kammar hem 91 poäng av vinvärldens nuvarande guru, vad som händer med Parkers ryckte när han nu skär ner på sin rapportering kan man bara sia om, befinner man sig i ett dilemma. Du vet att du är bra, men hur bra kan egentligen ett C-r-R vara. Tillslut återstår enbart måluppfyllelse som är ouppnålig och besvikelse. Eller? För en svensk hundring kan det vara värt att prova.

Hallon och lakrits, nästan som fifty fifty klubban men utan den påklistrade sötman. Efter kommer ett redigt knippe franska örter. Det är en klart mustig doft med både lite småjästa stick och en påminnande alkohol. Men jag tycker ändå att det landar i en skön, om än ung helhet.


Smaken är fyllig med gott om mörkröd frukt men även här en påtaglig lakrits känning och örtigkrydda. Syran är relativt pigg och avslutet är torrt och bra uttorkande. Det ger ett saftigt intryck, inte den söta varianten utan mer första tuggan på ett äpple. Eftersmaken är lång med både en småjäst känsla, lite småbitterhet och äppelskal. Smaken känns lite obalanserad och aningen aningen alkoholskadad. Med mer luft och tid tittar det fram en småbesk ton längst bak i munnen som stör mig och drar ner helhetsintrycket ytterliggare. (88p)

Trots mina, i sammanhanget små, negativa påpekanden så är detta ett bra vin som ger utmärkt utdelning för ynka 99 kr. Tyvärr träffar inte detta min sweet spot men det kanske är tur att jag inte älska allt. Tänk va fullt det skulle bli i källaren.

Tills nästa gång. Jag är gärna bortskämd...

Psst. Andra som har druckit här och här.

7 kommentarer:

  1. För en svensk hundring har detta kvalat in på min topplista. Du har säkert läst om storasystern Monsanto Riserva på diverse bloggar senaste tiden.

    Monrosso (nr 71655)

    P.

    SvaraRadera
  2. Hej,
    Hur tror du att den står sig mot Guigals Cotes du Rhone 2007 som fått 90 poäng av Parker? Samma pris, 99 kr

    Rånarn

    SvaraRadera
  3. @P - Tack för tipset. Ska absolut kollas upp.

    @Rånarn - Har inte provat den nya årgången av Guigal men jag upplevde 05:an som stramare och mer krävande. Frågan är om det handlar om egenskaper för årgången eller om "husstil". Om Parker gett den nya 90p så är den säkert också generösare i stilen. Skulle vara intressant att kolla, om du hinner före får du hojta till..

    //David

    SvaraRadera
  4. Det verkar som att de flesta 09:0r Cotes du rhone håller rätt bra kvalite! Jag har hittils provat Jannase och cuvee du vatican och båda var mycket bra om än unga. Skall bli spännande att se vad guigal leverar.

    SvaraRadera
  5. Håller med fullt ut, om du har möjlighet så prova gärna La Ferme du Monts "Le Ponnant". En village men klart den bästa C-d-R 09 som jag har provat.

    SvaraRadera
  6. Men Atomwine verkar ha stängt för all export nu via sin sida :(

    P.

    SvaraRadera
  7. Jasså? Tråkigt. Hoppas att det ändrar sig..

    SvaraRadera