Passione Italiana..

Kul med en ny aktör som skickar från dörr till dörr, att de sedan siktar på italiensk mathantverk med inriktning på småskalighet gör att radarn pejlas in och låses. När jag fick en förfrågan att testa lite grejjor var kravet från min sida ekologiskt, sedan damp det ner ett paket, 2 viner, en grumlig olja, en "arg" tomatsås och en liten mindre burk apelsinmarmelad.

Det börjar bra, både marmeladen och tomatsåsen från Bottega 39 har en köttig och bra konsistens. Kan tänka mig att det faktiskt skulle smaka såhär om man lagade själv med solmogna bra produkter. Inga onödiga tillsatser, vad jag kan läsa ut i alla fall och dessutom en riktigt god smak. Tomatsåsen kommer inte riktigt upp i Agrinittis nivå, men det är knappast konstigt, finns ingen som gjort det ännu.

Maremmalta Micante Vermentino 2011 är dock ingen hitt i min gom, lite anonymt, småklumpigt med en viss smörighet samt en störande avslutande beska. Det finns något intressant i doften, en blandning mellan skumbanan och blomvatten, fast på ett bra sätt. Nej, här blir det definitivt pass på flera köp.

Jasci o Marchesani Montepulciano d'Abruzzo Rudhir 2008 har däremot en lekfull, bärig och potent doft. Lite godistoner, busigt men balanserat. I munnen åker det lite berg och dalbana, först upp med en nästinpå attackerande syra följt av en fullproppad bärkorg sedan ner i en ektunna och ganska markerade tanniner. Nej, det här var aningen för skruvat och obalanserat för min smak, även här blir det pass på framtida köp.

Olio Extra Vergine D'Oliva har en fräsh gräsig doft och en fylligare nötigare smak, den är mild och väldigt fyllig, kanske aningen intetsägande men helt ok.

Jaha ja, det var lite blandad kompott. Ska i ärlighetens namn säga att jag inte är särskilt imponerad av mitt smakpaket från Passione Italiana, men vadå, det finns ju många andra produkter i deras sortiment. Har ni smakat något som funkar bra i er gom, tipsa gärna.

Tills nästa gång. Ahhh, måtte sommaren aldrig ta slut...

Olio Intini, vilket trevligt besök..

Gaah, blev påmind å det grövsta vad trevligt jag hade på förhösten 2013. Ja alltså svensk förhöst, i Apulien var det snarast sensommar, varmt och gott. Framförallt gott, det mesta är redan summerat av Fredo, men lite till bilder från samma besök kan jag bjuda på. Och komihåg det bästa av allt, Intinis oliv oljor finns att köpa i Svedala, närmare bestämt hos Apulienssmak. Varför man vill ha Intinis oljor, förutom att de har en fräschör och smak som är svårslagen? För att de passar så förträffligt bra till alla slags vegetariska alternativ man kan hitta på, sa jag att mister Intini himself är vegetarian. Även den tråkigaste broccoli blir riktigt häftig med några droppar Bio eller Cima di Mola, bara för att nämna en kombination.

Tills nästa gång. Nu ska här rullas snö...

Lasagne och skinkstek, jo det funkar..

-Man kan faktiskt äta snor, nja, trots att jag älskar min systerdotter, och trots att tårtan hon nös över såg god ut kunde jag inte förmå tonårsjaget att ta henne på orden. Nu vet jag bättre. En till sak som jag lärt mig  är att man kan göra en monsterlunch på nästan ingenting. Slut på spagetti, slut på smakrik ost, lägg till en påbörjad karlförkylning och hopplösheten formligen sköljer över mig.

Då tar överjaget över och helt plötsligt sitter vi där och smaskar i oss den godaste lunchen på länge.

Hur det gick till?

Letade fram den pasta som fanns, i det här fallet lasagneplattor som bröts sönder, kokades och sedan överöstes med peppar, salt och slösaktigt mycket av den grymma olivoljan Colli del Tifata Itrana.

Skinksteksresterna spintades upp, stektes i en rejäl klick smör, i med två hackade vitlöksklyftor, bränn av med chilisås. I med en näve spenat och en skvätt grädde. Rör ihop, KLART!

Tills nästa gång. 18 litteraturposter, tre veckor, jepp...

Itrana och surdegsbröd. Idag stranden, ikväll AC..

Itrana olivolja och surdegsbröd

När jag och frun gjorde stan osäker förra gången, hittade jag en kombination som var tvunget att testa hemma. Den ypperliga Itrana olivoljan från Colli del Tifata och riktigt surdegsbröd. Har fortfarande inte kommit mig för att baka eget så Barrsätra bageri fick stå för bakandet och Ekonära Gävle för levererandet. Det är ett riktigt stort och bastant bröd men går perfekt att frysa i portionsbitar. Lite torrt? Bara att rosta eller steka lätt i olja. Kombinationen är lika enkel som stupsäker.

Som smaknörd, klockren benämning btw, och novis på kvalitetsolja är det aningen svårt att beskriva vad som är karakteristiskt för denna olja. Det jag fastnar för är den fräscha fruktigheten kombinerat med de tyngre nötiga inslagen. Komplex, len men samtidigt lite smårivig och egensinnig. För att inte tala om den avslutande pepprigheten som piggar upp och lämnar en lång härlig eftersmak. Äsch, lika bra att prova själv. Om du vill bjuda smaklökarna på en riktig åktur häller du i dig en skvätt Tenuta Grillo Pecoranera 2003 och en välhängd bit parmaskinka också men det är en helt annan historia.

Tills nästa gång. Sol, sol underbara sol...

Burrata och Olivastra. Nu får det räcka..

Burrata och Intinis Olivastra

Burrata, eller Burratina di Andria som det står på förpackningen, är en otroligt färsk, krämig, mild och gräddsprängd liten sak. Lite som en mozzarella på gräddsteroider, öh det är ju precis va det visar sig vara när jag gör en sedvanlig gooogling. När Roberto var på besök i Gävle hade han med sig denna och trots att han berättade massor kommer jag inte ihåg en bråkdel, fokus var inte på öronen utan munnen. Men en sak som fastnade var att det skulle sitta som en smäck med Intinis Olivastra olja till, extra virgin prinsessan är ganska gröngräsig, tomat och ört smakande olja med ett lätt pepprigt avslut som tillsammans med osten smakar himmelskt. Vet inte om helheten lyfter delarna men nog kompletterar de varandra på bästa sätt.

Tills nästa gång. Vill ha tillbaka sommaren, nu!...

Italien på järnvägsmuseet. Post midsommar..

Mamma mia, vilken eftermiddag!, söndagen den 16:e Juni tog Italien över järnvägsmuseet. Förra gången det begav sig hade jag oförskämt bråttom samt att vädret inte var på smaklökarnas sida, denna gång kunde jag göra nedslag i alla tält för att inte tala om att vädrets makter gav oss uppehåll och lite sol, vilken magisk uppvisning i vad ett land och några eldsjälar kan bjuda på.

Först en titt hos nyligen bekanta Roberto, även han med förra året, då trodde jag att han var den andra Robertos italienska hantlangar. Ojoj många Roberto men är det något jag lärt mig så ju fler Robertos man känner desto gladare blir magen. Den här gången fick jag med mig hem en löjligt slösaktig Burrata, Olivolja som fått bada med citroner, snacks som tog slut alldeles för fort, marmelad med 100% frukt och en medlem ur den kungliga familjen. Nyfiken? Det borde du bli, kommer med all säkerhet att dyka upp fler inslag här annars kan du utforska Apuliens smak själv.  

Sedan lite blandade mumsbitar där Gävligt Gotts egengjorda risotto och pesto gav svår mersmak, både med en vildsvensk smakbrygga, han kan verkligen svänga sina grytor den där Peter. För att inte tala om att det ger oss i Gävle med omnejd en chans att smaka valda delar av de godbitar som presenterades denna eftermiddag. Med hem följde såklart också en salami, ca 0,7 kg.

Sist ut, tur att jag hade någon timme eller två, ett låångt besök hos Foglia Lotta. Kan inte återge alla intryck men oj vilka trevliga smakprov jag fick. Om jag ska nämna några favoriter, nej förresten, fick med mig alldeles för mycket godsaker hem så kan ni vänta er att bli rikligt terroriserad med italienska delikatesser framöver. Efter dessa timmar var jag olivoljemätt och berikad med den godaste balsamicon jag smakat. Ett STORT tack till alla utställare, hoppas vi syns igen nästa år, eller varför inte nästa söndag. Jag är fett på.

Tills nästa gång. Huset tomt men hjärtat fyllt...