Georges Descombes Brouilly 2014..

Vissa viner borde komma med varningstext. Georges Descombes Brouilly 2014 (köpt via caviste.se, cav41) skulle ha en fet lapp med "köp i 6 pack, minst", hur ska man annars hinna registrera hur det smakar, på riktigt alltså.

Med det sagt så finns det en seriös bonnig tyngd i all mörkröd bärig sirlighet. Det är något svårmodigt, örtigt och mörkt som vilar som en lätt slöja mitt i all lätt drickbarhet. För drickbart är det banne mig i massor, glaset, nej flaskan försvinner i ett nafs. Hinner knappt märka att det nafsar till och stramas upp i avslutet. SÅ långt från nidbilden av bananbojjo man kan komma.

Här har vi då fram och baksidan av att handla av kvalitetsmedvetna småhandlare som Caviste och Vinlådan. När man väl fattat vad saken handlar om är flaskan, eller i det där fallet flaskorna slut och man står där men ett sug efter mer. Ofta är flaskan/flaskorna blandade med andra och då är det bara att vänta in och se hur resten presterar. Fast som en av flera ledstjärnor i vinhimlen är de onekligen tämligen starkt lysande.

Tills nästa gång. Varför kan man inte ha kakan och äta den samtidigt...

Jean Foillard Morgon Cuvée Classique 2011

 Jean Foillard Morgon Cuvée Classique 2011

Den här lilla gynnaren försvann verkligen i ett nafs. Det var knappt att hjärnan hann registrera den mörka följsamma bärigheten, balansakten och de sydrhônska blinkningarna. För hur skulle den hinna det när lustcentret helt tog över och gottade sig i all läskande förförisk drickbarhet. Det är ett unikum om resterande flaskor överlever hösten,  Jean Foillard Morgon Cuvée Classique 2011 finns förresten fortfarande kvar, kanske skulle köpa ett sexpack till.

Tills nästa gång. Ahh jag älskar verkligen denna värme!...

Domaine du Vissoux Fleurie Poncié 2011. Idag är det bröllop..

Domaine du Vissoux Fleurie Poncié 2011

Jag blev varnad men naivt nog trodde jag inte att systembolaget förmedlade hälsovådliga drycker. Fast det är klart, jag borde veta bättre vid det här laget än att tvivla på min absoluta favoritgarderobstyckare, inte en varning utan två utfärdades. Domaine du Vissoux Fleurie Poncié 2011 (nr 5150, 149 kr) är nästinpå förfärligt lättdrucket och tillräckligt intressant för att inte bli tråkigt. Nyfiken hur det smakade? Bara att länka sig vidare, allt som bör sägas är sagt.

Tills nästa gång. Jag är ingen talare men...

Pst. Och nej, frun var inte av samma åsikt. Aningen för tunt och syrligt, hon gottade sig med ett glas Domaine Jean Bousquet Grande Reserve Malbec 2009 (nr 75712, 149 kr) istället. Lika bra som sist och en liten påminnelse om påfyllning till sommarens grilläventyr, men det är en helt annan historia.

Pierre Peters, Henry Fessy och Louis Jadot. Födelsedag x3..

Hösten är grym

Har tjatat lite om min egen, men vi är faktiskt tre höstbarn i familjen  Nog för att det knappast längre handlar om några barn, men lite firande skadar aldrig. Gemensamt sak, trerättersklassiskt med den sedvanliga, äta efterrätt när barnen lagt sig.

Pierre var bäst

Fast först lite bubbel, tillsammans med Bollinger N.V kvalar Pierre Peters Cuvée de Réserve Blanc de Blancs N.V (nr 7350, 279 kr) in som en av mina favoriter bland SBs årgångslösa hyllvärmare. Lätt, fräsh och läskande men med bra motstånd, ståndaktig struktur och tydlig mineral. En solklar rekommendation till den champagnenyfikne som inte vill lägga ut mer än tre nystrukna Linnéor på "riktig" Champagne. (88-89p)

Dyra fiskbullar

Sedan kom förätten, som tyvärr blev en katastrof. Pilgrimsmusslorna var kalla och missade smaklökarna på flertalet runt bordet. Jag och min tvååring tyckte dock att de lätt halstrade, chili och vitlöksmarinerade fiskbullarna smakade. Sedan skadade det inte med lite riven 30månaders bergsparmesan, salsiccaslantar och purjolöksbädd heller. Men,men man kan inte lyckas jämt.

Charmig åldrande Louis

Desto bättre var kvällens paradnummer, kalkonen. Här var jag för upptagen med att äta för att ens tänka på att ta upp kameran men däremot hann jag föreviga bästa vinet till. Säga vad man vill om det järn, blod, småkomposterade och av tidens tand nedslipade Louis Jadot Beaune Premier Cru 2001 (nr: Slutsålt, ca 160 kr). Perfekt drickmogen bourgogne för en spottstyver hör inte till vanligheterna, satt som en fläskläpp till den saftiga fågeln. (87-88p)

Henry var inte heller dum

Som sparringpartner fungerade Henry Fessy Côte de Brouilly 2009 (nr: Slutsålt, ca 140 kr), men fick se sig besegrad, i alla fall i min gom. Körsbär/vinbär/lingon samsades på en mörkare botten. Följsamt men med en uppstramande struktur, möjligen aningen anonymt men på alla sätt korrekt och ganska långt ifrån nidbilden av fruktsöt, jolmig Beaujolais. (86-87p)

Inte bara vin denna afton

Avslutningsvis kom chokladtårtan fram, till detta sörplades både det ena och andra. Det mesta bra många snäpp starkare än kvällens tidigare vinösa inslag.

Tills nästa gång. Korvgrillning är inte fel det heller...

Henry Fessy Beaujolais-Village 2009. Fisk eller fågel? Fågel får det bli..

Snart så är löven borta

Ja jisses, då var vi här igen. 05:02 hör jag hur napparna, båda som finns att tillgå, slår i backen. Ja det var den sömnen, efter lite svordomar över den ogudliga tiden anammar jag och pöjken de extra timmarna vi fått och ger oss på dagens agenda. Tvätt i maskin, disken är snart klar, blöjjan bytt och efter denna dustning med datorerna blir det kalkonkråsning och frukost. Jo, det går inte att börja en dag utan Eemi. Ja, Emil i Lönneberga är storasysters idol, tillsammans med Ida, Alma, Anton Alfred och de andra i katthult. Tydligen smittar sådant, varje gång vi passerar något som möjligen skulle kunna liknas vid en skärm pekar pöjken och utbrister Eeeemi.

Men, innan vi kör igång igen så blir det en reflektion över föregående kvällars sipp. Ibland dimper det in mail med erbjudanden som är för svåra, eller snarare för intressanta, att motstå. Att få prova fem olika cru lägen i Beaujolais och en Village från Henry Fessy från lockåret 2009 var ett sådant. Dags för en första titt. Ja just ja, det var tryffelsvinet som var "boven" denna gång.

Nu är ljuset på Beaujolais

Först ut är Henry Fessy Beaujolais-Village 2009.
Doften är örtigt sval med mörkröd polerad frukt. Trots att uttrycket känns slankt är det en fyllig doft med en hel del salmiak och lite mörkare rena toner. Dag två har allt ungt och bångstyrigt försvunnit och lämnat en sval, potent, härlig doft med kraft och tryck men utan en enda klumpig rörelse.


Smaken är slank, bärfruktig med gott om uppstramande örtighet och en aning krydda och salmiak. Det mörka kommer igen även här men inte lika uttalat som i doften. I mittpartiet dyker en läskande bitterhet fram som mynnar ut i torra ultrasmå lite kartiga tanniner. Även om uttrycket är åt det slanka hållet blir det aldrig tunt eller tråkigt.


Eftersmaken lång och läskande med bland annat lite salmiak och röda äppelskal. (87-88p)

Ja detta gav verkligen mersmak. Inte stort på något sätt men jäklars vilken drickglädje. Får nog tillstå att medge att det dessutom var bäst dag tre så nog finns det lite potential för källarförvaring. Det jag gillade mest är den svala, nästan småkittlande känsla som infann sig vid precis varje klunk.

Tills nästa gång. Idag blir det kalkongörarpremiär...

Inspiration, ja tack..

Sommar och sol, både vatten och vin rinner underbron och ner i strupen. Däremot så är inspirationen att skriva som bortblåst. I ett försök att väcka skrivlustan lägger jag in några smakprov på vad sommaren har bjudit hittills.


Det ständigt fyndklassade Leth Grüner Veltliner 2008 (nr 4200, 74 kr) levde inte riktigt upp till förväntningarna. Gurkvatten, lite kryddig blaskighet är minnet av denna. Trots det ett lättdrucket vin som många säkerligen kan ta till sig.
Sommarens överraskning var Beaujolais Nouveau Villages Cuvée non Filtrée 2008 (nr 96801, 73 kr). Fösta flaskan tidigare i våras lämnade inga större intryck mer än lätt och lite jästigt. Efter ett halvår i källaren var det fortfarande läskande lätt men jästigheten var försvunnen och det kändes som sammet i munnen. Förvånadsvär mycket karaktär gjorde att intrcket efterår var sorg eftersom flaskorna i källaren var slut. Ser nu att det fortfarande finns kvar men jag befarar att ett år i systembolagets hyllor kanske inte gjort det bästa med vinet. Så tipset blir istället att köpa nästa vår för att drickas under sommaren.

Inga överraskningar med nästa vin, Château Mont-Redon Lirac 2006 (nr 74814, 130 kr) var bara snäppet mindre än storebror. Ett mycket bra val som kräver lite arbete eftersom den ligger i beställningssortementet. Beställ, smaka och njut. Efter att nyligen ha smakat 2007 ökar förväntningarna på tidigare toppar från södra Rhône. Detta är ett givet val när det blir ett årgångsbyte.

Tills nästa gång. På återseende...