Sidor

Visar inlägg med etikett Chile. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Chile. Visa alla inlägg

fredag 15 november 2013

Quintay Syrah 2011. Mage i vägen..

Quintay Syrah 2011
Ibland är det omöjligt att låta bli och man ska inte tro allt man läser men efter lovsång från båda Anders och Världsmästar Andreas (han ger vinet 89p i senaste Livets Goda) blev det för mycket. Jag åkte helt sonika och tömde hyllan på mitt lokala Bolag. Att Quintay Syrah 2011 (nr 6241, 79 kr) dessutom har sänkts från 109kr, se upp det står nog fortfarande 109kr på vissa hyllor, till 79kr! gör saken inte sämre.

Men hur jag än försöker njuta av den stora och osande doften, de mörka mogna bären tillsammans med örter och lite peppar. Den välgjorda, varma och generöst strama helhet som doften utgör. Eller smaken, som inleder aningen slösaktigt men stramas upp direkt, saftigt, fruktigt med riktigt bra struktur. Örterna och bären som går igen men känns stramare än vad doften angav. Det pigga avslutet med de runda småtuggiga tanniner och den hyfsat långa saftiga och bärstrama eftersmaken kommer jag inte ifrån den gnagande känslan av att något är fel. Jo där är den kemiska godiston, kan inte beskriva den bättre, som jag tycker mig hitta i många chilenska viner, framförallt om de är gjorda på druvan carmènere. Troligtvis inbillning men tillslut tar den över mitt medvetande och jag kan inte, hur jag än försöker, tänka på något annat. Om det är jag eller vinet som är knäppt låter jag vara osagt men resten av flaskorna åker tillbaka till den tomma hyllan på bolaget.

Fast vänta nu, någon får nog stanna kvar. Dag 2 har jag eller vinet tonat ner fokus på det tråkiga och kvar är en slank, välbyggd och matvänlig varmblodssyrah.

Tills nästa gång. Så trist, får bli en annan gång...

söndag 4 november 2012

Undurraga T.H. Pinot noir 2011. Från blött, till snö, till blötsnö..

Ett kyligt glas,
Nyss ändrat November, nog för att det fanns en del som lockade i det tillfälliga släppet på Bolis, men vana trogen ligger jag lite lågt. Finns så mycket bra vin som man inte behöver köa för att köpa, å andra sidan ska man aldrig säga aldrig. Om det finns någon flaska kvar en bit in i månaden brukar det kunna slinka ner en eller två i den virtuella varukorgen. Nu har jag dock fått möjligheten att prova en nyhet i december, gäller att vara ute i tid, även om jag inte kommer att köa för Undurraga T.H. Pinot noir 2011 (Varuprov, lanseras 1:a december, nr 90464, 139 kr) finns det en överhängande chans att jag kommer att få med mig en eller två flaskor hem, om det finns kvar vill säga.

För jag blev ganska tjusad av den stora körsbärs/vinbärsstrama doften på mörkare botten. Den trevliga örtkryddiga, sammansatta och hyfsat tillgänglig doft profilen. Munkänslan med sin matstrama men ändå rundare touch, den friska fruktkompott av småsyrliga röda och blå bär. Hur det, sina generösa drag till trots, ändå lyckas ge ett småsvalt, kryddigt och balanserad intryck. Även om tanninerna är lite småtorra och kännbara blir de inte för utmanande. För att inte tala om den bra långa friska bäriga eftersmaken som bara har ett uns ekkrydda. (86-87+)

i svalt klimat
Jag är som sagt glatt överraskad av denna flaska , inte en skymt av några kemiska toner, som jag annars kan hitta i chilenska viner. För att inte tala om vad som händer efter några dagar öppnad, förvarad i kylskåp.  Nu har tanninerna slipats ner, frukten blivit bärigare och hela uttrycket har blivit följdsamare. Bättre? Jo faktiskt, mer i harmoni och med en lovande säg 1-3 års utveckling, kanske mer. Osökt kommer jag att tänka på en bättre enklare chianti, frisk, fruktig och härligt matorienterad.

Tills nästa gång. Vänt kompost, ställt in grill och låst lekstuga, nu kan vintern komma...

torsdag 4 augusti 2011

Santa Carolina Barrica Selection Gran Reserva Cabernet Carmenère Syrah 2008. Syskonkärlek..

Det är svårt att inte känna ett vist vemod över att sommaren börjar lida mot sitt slut, därför känns det extra viktigt att ta till vara på de ljumma kvällarna, ok att vi får stekheta dagar men lite svinn får man räkna med, som vi till synes fått till låns nu på slutet. Varför inte bjuda in syskonen på en liten grillning.  Så var de på plats, storasystrar, ingift och barn. Hur härligt som helst, varför gör vi inte det här oftare?

Mycket mat var de
Av någon konstig anledning blir det ofta ett enda röj tills gästerna anländer. Fick för mig att grilla papper, ok att det låg ett bröd inuti, men det struntade glöden i och avrättade min tillrättning och satte allt i eld. Hm borde jag väl kunnat ana men när det kommer till småbarnslivet kan ett enda ögonkast åt fel håll sluta i tragedi. Jaja vi fick lite annat bröd i oss. Annars var det mängder av kall potatissallad, fetaostdito och kött. Vet inte vilket kompani som skulle härbärgera med tydligen tyckte jag att köttet skulle räcka till hela manskaran. Vad som däremot inte finns i överflöd är vinnöreri, av någon konstig anledning har inte mitt smittat av sig. Kanske just därför, strunt samma lika trevligt för det även om ett glas rött tjut till maten alltid är uppskattat. Börjar någonstans hitta mina gästers, eller snarare min enda vindrickande gästs smakkallibrering även om det alltid är roligt att få bjuda på något nytt. Kvällens testflaska blev, Santa Carolina Barrica Selection Gran Reserva Cabernet Carmenère Syrah 2008 (nr 6242, 89kr)

Inte ofta Chile står mitt i maten
En bra balanserad modern doft med lika delar frukt och fat. Mogna plommon, lite vinbär samsas med lite bacon, gummi och några drag med pepparkvarnen. Nog för att det finns en ton av vanlij men den håller sig snyggt i bakgrunden. En välgjord och smått inställsam doft.


Smaken är medelfyllig och även där en bra mix mellan frukt och fat. Inledningsvis är det mörka plommon och svartvinbär i frukten som ackompanjeras av tobak, en små fräsh mintighet gör sig gott tillsammans med de mörkare inslagen av rostad kaffe och mörk choklad. I avslutet stramas det hela upp med en svag pikant kryddighet (mild svartpeppar) och små, små  knappt kännbara tanniner som mynnar ut i en hyfsat lång eftersmak med en stram träkänsla, mörkröd frukt och lite kärnbitterhet.


Överlag en riktigt trevlig uppenbarelse som landar i mellantingslandet, om jag ska raljera med kunskaper som jag inte besitter skulle jag säga att nya världens fruktighet (utan sylt) möter gamla världens stramare toner vilket gör att helhetsintrycket blir mer än väl godkänt. Ett säkert val när du ska servera allt från något grillat till en mustigare gryta. Ett alroundvin i dess bästa bemärkelse. (87-88p)


..och tänka sig, mer mat
Kvällen avslutades med en gudomlig kladdkaka, körsbärssyltsvispad grädde och rom. Känns det igen? Jo men det är så fasligt gott.

Tills nästa gång. Hoppas att det inte dröjer ett år till nästa gång...

onsdag 23 mars 2011

Casa Rivas Brut. En kort återblick så här i sjukdomstider..

Kvällens bubblare
Vid mitt förra besök i stora staden värmde jag och Ulf upp med lite trivsam provning hos Stockholm Winelab. Efter vant guidande, från Ulfs sida alltså, stod vi framför tre välexponerade skyltfönster på en av de mer centralt belägna adresser man kan få i storstaden, i alla fall så kändes det så för den lantbo som jag är. Väl inne välkomnas vi med flertal bubbel och ett rött. Ok handen på hjärtat, inte de mest uppseendeväckande vinerna som jag har provat men väldigt trevliga i segmentet: Lättsamma bubbel som alltid borde finnas hemma i skafferiet för det där spontana tillfället.
Trevligt bemötande och många produktblad
Förutom det tidigare provade Patriarche Crémant de Bourgogne Brut (nr 77310, 85 kr) så var det framförallt ett trivsamt bubbel som stod ut. Casa Rivas Brut (kommer att ha nr 7760, 69 kr) är ett Chilenskt bubbel i lågprissegmentet som ska lanseras i nyhetssläppet 1:a April.

Ganska stor fruktig doft med småsmöriga toner. Druvig och småsöt med en liten ton av mineral och grönt gräs. 


I smaken fås en massiv bubbelatack men när det har lagt sig öser frukten på.  Ganska rund druvig smak, lite som moselriesling med utan sötma och bubblor. En intressant touch av gräs hittar jag också.


Avslutet är förhållandevis långt med frisk frukt och en citrustvist. (84-85p)

Om du vispar runt glaset redigt eller rent av dekanterar detta innan för att få ner den massiva bubbelatacken så är det ett riktigt trivsamt bubbel med lite annorlunda karaktär är vad som vanligen ges. Druvblandningen är 50% Chardonnay, 30% Pinot Noir och 20% Sauvignon Blanc.

Tills nästa gång. Nu laddar jag inför friska tider och nästa storstadsresa...

torsdag 17 februari 2011

Mayu Reserva Syrah 2007. Påtal om poäng och sömnlöshet..

Ett chilenskt r(h)ôn(e)?
19 Poäng i Decanter, tidigare provad i årgång 06, det var Vintresserad som påvisade att vinet finns i ordinare sortimentet för 89 pix. Här kommer Mayu Reserva Syrah 2007.

Där var den igen, den där småsyrliga, frukttonen som ligger någonstans mellan karamell och jästa vinbär. Frun i huset tycker att det luktar svamp. Inte alls speciellt smickrande. Förutom den säregna men påtagliga doft noten känns ändå doften balanserad, fruktig med typiska syrah komponenter som gummi och peppar men i en icke europeisk skrud . Doften träffar inte mitt i epicenter men den är på inget sätt dåligt, möjligen något mer nedtonad än väntat.


Smaken är desto bättre, lite köttig med vissa chark inslag, fräsh mörk röd frukt som ändå spelar samspelt med ett kyligare örtigt drag, vinet känns nästan lite kolsyrat fast på ett bra sätt. I munnen är det fylligt utan att vara sötfruktigt med en direkt njutbar drickbarhet och riktigt polerade lättsamma tanniner som ändå lämnar ett ganska långt avslut med mer stram frukt, aningen salmiak och en liten pikant träantydan.


Mums, riktigt gott må jag säga. Drickbarheten går det inte att ta miste på, möjligen att det som i dagsläget sticker ut inte tilltalar mig till hundra men helheten övertygar ändå tillräckligt för att utfärda en stark rekommendation. (88-89p)


Familjen då? Jo de är kvar, lika härliga och krävande som alltid. Det största just nu är en planerad egenhelg i hufvudstaden. Är det någon som har förslag på aktivitet, eller ställe som borde uppsökas? Kvällen är tillägnad rödtjut, någon som vill hänga på?

Tills nästa gång. Det finns vissa fördelar med att börja dagen 04:30...

onsdag 14 april 2010

Munskänkarna Sandviken provar Aprilnyheter.

En snabb tillbakablick skvallrar om att det har varit lite klent av riktigt trevliga vinupplevelser på sistone. Ingenting har stuckit ut och svept iväg mig till en plats där allt är bra, eller rent av riktigt bra. Tråkigt för det är ändå en av de viktigaste anledningarna till att utforska vinvärlden, hitta pärlorna som gömmer sig bland alla mediokra flaskor där ute. Så det var med en viss förhoppning om bättring som kvällens arrangemang stod för dörren.

Överlag var det en väldigt trevlig tillställning även om jag på intet sätt kan säga att jag varken är van eller speciellt bra på att prova flera viner under så begränsade former. Utan att gå in på allt för detaljerade beskrivningar om vilka som var där så kan jag säga att vi var ett tjugotal personer där jag tillhörde de yngsta och var den enda som spottade.

Vi provade två vita och sex röda från det strategiska nyhetsläppet i April och sammanfattningsvis så är intrycken att de röda vinerna upplevdes strömlinjeformade och ganska tråkiga, med mer fruktsyra än tanniner. De två vita skiljde sig ganska mycket åt men ingen utmärkte sig som särskilt intressant. Inget av vinerna lockade till merköp trots att ett och annat är hyllat av den svenska vinpressen. Men som så många gånger tidigare visar detta bara på att smaken är som baken, skitigare hos vissa. Här kommer intrycken i vilket fall. Jo just ja allt provades blint vilket ökade på känslan av vilsenhet, men ack så lärorikt.

Gaul Riesling Asselheimer St. Stephan 2009 (nr 5348, 149 kr)

Doften ger ett svalt och något återhållet intryck med skiffer, skaldjur, lite krydda och exotiskt frukt. I munnen känns vinet lite tunt men med en viss oljighet, lite jordig smak och en antydan till tropisk frukt. Ingen beska och ingen direkt krydda i slutet. Ganska kort eftersmak och sammantaget ger vinet ett anonymt och lite trist intryck. Vinet tar sig dock markant med lite luftning och stigande temperatur, både gällande doft och smak. Finns dock en liten risk att vetskapen om vad som fanns i glaset påverkade en del. Detta skulle jag kunna tänka mig att köpa och se vad som händer med lite lagring.

Little Yering Chardonnay 2008 (nr 6443, 86 kr)

Stor doft med söta blommiga toner, persika och allehanda tropiska frukter samsas. En riktigt fruktbomb att sniffa på. Smaken är svag med lite blommiga toner som ger söta associationer trots att det är torrt, ger överlag ett billigt och karaktärslöst intryck. Eftersmaken sitter i ett tag med en blommig ton. Ett svårplacerat vin och gissningen gick åt helt fel håll, trist, tråkigt och inget merköp.

   
Casa Santos Lima Syrah 2008 (nr 6298, 87 kr)

Doften är främst fruktig med björnbär och plommon sedan kommer en småjästig ton med en ganska tydlig ekkant. Lite kryddighet med en släng orientaliska kryddor. Smaken är främst syrlig med körsbär och stora russin. Eftersmaken sitter i ett tag med körsbär. Blir trevligare med lite luft under vingarna, lite krydda tillkommer, trevlig syra men inte så värst nyanserad. Känns ganska enkel.  

Tokolosh Merlot 2009 (nr 2057, 74 kr)

Doften ger en grön själkig ton med lite gummi känsla och en underliggande blåröd frukt. I smaken känns frukten övermogen med väldigt lite karaktär. Skapligt uttorkande tanniner en eftersmak som hänger med ett tag. Det här var inte gott på något sätt. Ska absolut undvikas framöver. 

Pascual Toso Alta Reserve Malbec 2007 (nr 6523, 219 kr) 

Doften är aningen själkig, intressant och svårdefinierad på gränsen till tunn. En smaksak om man gillar men jag gör det inte. Smaken är ganska fyllig med mörkmullig frukt, en aning syrlighet men inte så värst kännbara tanniner. Eftersmaken sitter dock i ett bra tag och känns katrinplommonbetonad. Med mer luft och tid i glaset blir det en klar förbättring både gällande doft och smak. Känns som att bitarna sakteliga faller på plats. En intressant bekantskap trots att det inte lockar till merköp.

Reserve du Vieux Noir Malbec 2008 (nr 2212, 80 kr)

Doften ger en fyllig röd frukt med lite krydda i avslutet. Smaken är fyllig, lite sötaktig med mycket frukt, matorienterade syror och en uttorkande svans. Eftersmaken är kort. Känns som ett dussinvin utan speciellt utmärkande egenskaper.


 
d'Annona Barbera d'Asti Superiore 2007 (nr 2330, 149 kr)

Doftar torkad frukt, plommon, russin med ett stänk målarfärg på slutet. I munne känns vinet ganska slankt med gott om syrliga körsbär. Inga direkt tanniner och eftersmaken bjuder på mer körsbär. Vinet känns väldigt Italienskt och inte speciellt spännande. Synd med lite mer personlighet skulle detta kunna vara bra. Ett av vinerna som jag har sneglat lite på, tur att jag provade innan jag köpte.
Zardoz Cabernet Sauvignon Carmènere 2007 (nr 6552, 159 kr)

Doftar grön paprika och en svårtydlig oren doft, lite godistoner, rödfrukt som också är svårdefinierad. Vad är detta? Jag råkar höra från en av bordskamraterna att detta måste vara en Chilenare, enligt honom doftar alla på detta vis. Smaken tar vid med en själkig ton men det finns något intressant mörkt där också, mocca och tobak skymmer frukten som inte riktigt tittar fram. En difus och inte speciellt god smak även om den är intressant. Eftersmaken sitter i ett tag med främst katrinplommon.

Det som väckte mest eftertanke efter denna ganska mediokra uppställning viner är hur vinjournalisterna kan urskilja nyanser och kvaliteter under tex en nyhetsprovning där hundratalet viner provas på ett bräde. Kan man verkligen träna upp sin förmåga till den grad att man inför varje nytt glas är nollställd trots att man har provat flera tiotal viner innan. Även om de är proffs så måste deras sinnen trubbas av och påverkas av flertalet mänskliga faktorer.

Tills nästa gång. Strategiskt behöver inte betyda bra, bara att de ska finnas ett år...

torsdag 21 maj 2009

El Emperador Cab Carm 2007. Inspirationen tryter..

Vininspirationen tryter, vet inte vad det beror på men det känns inte direkt lustfyllt just nu. En av anledningarna kan var den begynnande sommarkänslan som infunnit sig. Min stora passion till rött mustigt vin kommer i skymundan samtidigt som det helt enkelt finns annat i livet som tar större plats just nu.

Faktum kvarstår dock, drycken vin är väldigt trevligt oavsett om det ska analyseras eller ej. Drack budget Rosen Puychéric 2008, lätt jäst saft och en fortsatt övertygelse om att Rose inte är något för mig.

Efter dagens kropsliga slit som innebar en början av transformationen altan till utefrum fick vi ett infall att dricka vin till dagens grillade fläskkött. Gick ut till föräldrarnas lilla skrubb och hittade, El Emperador Cabarnet Carmenere 2007 (Finns ej på SB). Flaskan är en rest av en bekants Tysklandsresa. Vinet är ungt, fruktigt, kryddigt med lite spretighet och och inte en tillstymelse av tanniner. Till det grillade köttet funkar det men inte så mycket mer. Lättdrucket utan potential att bli så mycket mer. Ett dussin vin som inte lämnar så stort intryck. Ne inspirationen frodas inte av ovan nämnda vin men det dödas heller inte. På lördag är det utlovat Italienskt med några spännande drycker, hoppas att inspirationen kommer tillbaka.

Tills nästa gång. Billigt, lättdrucket, lättillgängligt är inte att förakta...

söndag 3 maj 2009

Cacadu Ridge Bin 4 Cabernet Sauvignon Petit Verdot 2006 och Castillo de Molina Cabernet Sauvignon Reserva 2005. Halvt, halvblint utan överraskningar.

Jag och min fru har varit sjuka sammanlagt i en vecka nu. Efter Febern kom magsjukan. En magsjuka som höll oss i ett hårt grepp och som fortfarande inte vill släppa min älskade. För egen del släpte det i helgen och efter en veckas sjukdom kändes det som en lättnad att kunna äta "riktig" mat och framför allt njuta av det. Helgen bjöd på riktigt härligt väder vilket brukar innebära grillning. En helgrillad innerfläsfilé med ugnsstekta tillbehör. Till detta en eller rättare sagt två halvflaskor av varierande kvalitet. När jag hällde upp vinerna i ett varsit glas visade det sig att båda vinerna såg väldigt lika ut, tanken slog mig då att nu måste jag komma ihåg vilket som är vilket för att inte förvillas. Just då frågade T mig något vilket innebar att jag så klart glömde vilket som var vilket. Detta innebar dock bara att jag fick en trevlig liten stund där jag fick testa dem blint (även för mig) och följdaktligen gissa vilket vin det var i glaset. Eftersom jag var utsvulten på vin erfarenheter var detta en trevlig liten stund i vinnörderiets tecken.

Detta var givet:
Två utreade halvflaskor av tämligen medioker kvalitet. Vinerna införskaffades tidigare under min sjuka vecka, Cacadu Ridge Bin 4 Cabernet Sauvignon Petit Verdot 2006 (nr 2010, 30 kr 375 ml) och Castillo de Molina Cabernet Sauvignon Reserva 2005 (nr 6546, 38 kr 375 ml).

Glas 1
Lite mogen (syltig) doft av framföra allt svarta vinbär med en touch av fat. Smaken var bättre, med kryddiga svarta vinbär, någon örtig grön ton. Ganska lång behaglig eftersmak av mer svarta vinbär och lite russin. Med den ringa kunskap jag besitter konstaterades Cabarnet S men det var allt och kanske ingen banbrytande insikt eftersom både vinerna innehöll detta.

Glas 2
Ingen angenäm doft, lite kräftspat och någon mer avmätt smak. Senare kom associationen till hur svaga trötta gamla fat måste lukta. Smaken var rödfruktig med mer trötta gamla fat, inte alls särskilt upplyftande eller trevligt. Läs gärna SB lukt och smaknoteringar, nog för att de är klart mer vana än jag men det säger ganska mycket om hur ett vin kan utvecklas.

Med detta gick jag lös på gissandet. Det måste vara det äldsta vinet som var var i glas två och följdaktligen dricker vi det andra. Och mycket riktigt, aussien drog det längsta strået. Väl till maten smakade vinet inte alls särskilt gott, det var något stickigt bränt över det hela. Om det var maten, mina nu topptrimmade smaklökar eller en något högre temperatur kan jag inte uttala mig om. Vinet skall dock få en till chans vid ett senare tillfälle, då lite svalare. Det andra vinet åker direkt tillbaka till fängelset (SB) utan att passera gå.

Tills nästa gång. Hoppas min kära tillfrisknar snart så att vi kan njuta tillfullo av livet...