Poliziano VNdM 2008 och Weingut Schäfer-Fröhlich trocken 2010. Tänka sig, 65 år senare..

Både rött o vitt, dagen till ära

Hela familjen på plats, trerättersmeny och födelsedagsfirande, känns det igen? Jo nog är det ypperligga tillfällen att släppa allt vad bestyr heter och samlas för en kväll av gemytlig samvaro. Vem bemärkelsebarnet var? Farsgubben, så mycket till barn kanske man inte kan påstå fast å andra sidan kan alla drabbas av ungdomlig entusiasm, oavsett ålder. Fråga bara mor när nya fyrhjulingen stod på uppfarten, snacka om barnslig för tjusning. Nu kanske någon undrar om himlen öppnat sig och låtit det regna en fyrhjuling på födelsedagen, inte riktigt men det skulle varit en syn.

Eftersom det var fars dag så ville jag bidra med något jag vet faller honom på läppen, i kombination med den egna nyfikenheten drog jag korken ur två flaskor. Lyckligt ovetande om vad som skulle serveras denna kväll blev det ett vitt och ett rött. Man kan alltid tajma in dessa på något sätt, fast just denna kväll skulle det visa sig extra svårt.

En fräsig start

Först ut var Weingut Schäfer-Fröhlich Riesling trocken 2010, instegsriesling brukar kunna vara scharmigt inställsam på ett direkt och okomplicerat sätt, så var även denna. Doften är fräsh med gott om söt sirlig frukt, mango, persika följt av lite stenigare krydda. Balanserat och inbjudande i ett svalt och ungt manér.

Smaken är minst lika fräsh, sirligt syrlig med en tydlig vichy nouveau fräsighet. Frukten spelar på bra i bakgrunden och efter lite tid i glaset minskar färsigheten och kryddigheten tilltar och ramar in helehten. Eftersmaken klingar ut ganska fort och lämnar ett lätt lite honungssyrligt avtryck. (84-85p)

Möjligen i både yngsta och enklaste laget, till brushetta med rödlök och romröra försvann vinet, en svårmatchad vinrätt överhuvudtaget. Fungerar säkerligen bra mycket bättre med ett fruktigare alevariant. Hur löser vi det, jo sippar på vinet före och efter tuggorna.

Stabilt

Då var Polizianos Vino Nobile di Montepulciano 2008 (nr 99262, 179 kr) ett bättre sällskap till huvudrätten, även om den kvällen till ära bestod av fisk, närmare bestämt lax. Tycker faktiskt att den fetare fisken mår bra av att sparras med ett rött mustigare vin. Fast det är klart, hade jag vetat vad som skulle serveras hade jag nog valt något annat.

Hursom, stor mörk doft, lite murket trä som viftas bort med lite luft. Frukten landar någonstans mellan riktigt mogna körsbär och dito plommon, lite svavel och mer småmurket trä. Ett släng orientaliska kryddor och lite eteriska toner gör att uttrycket balanseras upp, även om helheten är både mörk och muskelig.

Smaken är lättare än doften angav och framförallt är det mer balans mellan komponenterna. Vist är det en påtaglig ung frukt och nog är det rikligt med fat men gillar man det känns det snarare som en mustig kram. Syrorna är intakta och balanserar uttrycket, tillsammans med att avslutet snörper upp med minimala men kännbara tanniner känns vinet fylligt men bra balanserat. Inte så mycket nyanser i nuläget utan mer full fart.
Eftersmaken är riktigt lång, hyfsat torr, med både mörka körsbär, en kärnkänning och något mörkare träslag. (89-90p)

Ja, köper man Polizianos Vino Nobile de Montepulciano så vet man vad man får. Ok att det finns skillnader mellan årgångarna men detta är nog ett av de jämnare viner jag provat, inte för att jag är någon expert men 05, 06, 07 och nu 08 har haft små variationer, som alltid gett smaklig utdelning och gått hem hos de flesta kring bordet. Fast det är klart, undrar om inte denna årgång är den bästa i mitt tycke.

Tills nästa gång. Grattis ännu en gång...