Reichsrat Von Buhl Pechstein Riesling GG 2010. Fredagsvibb..

Reichsrat Von Buhl Forster Pechstein Riesling Großes Gewächs 2010

Nya fönster, nytt över diskbänken, frisk familj, obligatorisk ost och chark inköp, solsken och färdigköpt räkmacka. Som pricken på i:et, grädden på moset, eller helt enkelt lite fredagsmys passar jag på att öppna lite tysk GG-magi.

Tropisk frukt belägen i finaste stenrös, svalt, mild krydda, mer skiffer, allt balanserat på skarpaste knivudd med lite fetare bivax som droppstop.  En ren fröjd i munnen, oj, lent men knivskapt, fullkomlig balans mellan mild tropisk frukt, gråpäron och skiffer, slicka på en sten där det legat en syrlig klubba, där har du klockren liknelse, syran är faktiskt något i hästväg. Trots aningen utmanande uttryck fastnar allt i en skön, underbar drickbarhet och allt mynnar ut i en lång, fruktsyrlig eftersmak med ett uns sten, lite krusbär och mer citrus. (92-93p+)

Spelar ingen roll hur det funkar till kvällens räckmacka, är något så här gott kan det inte bli fel oavsett. Tanken svindlar en aning när jag kort snuddar vid vad som kan hända med lite tid, tur att det finns mer i källaren.

Orrefors Crisp och tysk GG-magi

Tills nästa gång. Trevlig helg på sig...

Reichsrat von Buhl Paradiesgarten Deidesheim Riesling GG 2009. Halvvägs..

Två halvor blir en hel

Tänk, lillpluttan blev sjuk precis när det vankas luciasång på dagis. Kan det vara värre? Jo, om bästa vännen är där. Alltså, en vit liten lögn om att denne också ligger hemma sjuk och lugnet lägger sig i takt med piluttasången. Möjligen inte dagens mest chevalereska gärning men ibland har nöden ingen lag, nu väntar troligtvis fyra veckor av dagissemester så nog är det synd att hon inte fick leka av sig lite. Ett samtal med förskolechefen bekräftar, sex barn av 20 på bygget. Tur att man var en "dålig" förälder och tog sitt ansvar.

Ibland skrivs det inte om det som förtärs, kanske inte tillräckligt intresseväckande, inte tillräckligt med tid eller någon annan anledning som helt enkelt sätter käppar i kreativitetshjulet. Prisintressanta viner brukar dock generera en text eller två, kändes således ganska givet att skriva om Reichsrat von Buhl Paradiesgarten Deidesheim Riesling GG 2009. En tysk GG för under trehungringen, ett givet kap eller?

Ibland räcker det med ett halvt glas

När jag verkligen testa vad ett vin går för brukar jag sippa det över flera dagar, inte alla vin som håller för denna behandling men de flesta. Se bara till att återförsluta och förvara svalt, gärna kallt, så kan det hända saker.

Dag 1
En rund, fräch doft med lite tropisk frukt, hårdare sort av päron, lite krusbär, aningen tuttifrutti i slutet. Vidare kommer en stenigare känsla av mineral även om helheten känns ganska sluten direkt vid öppnandet är det lockande runt med en förhoppning om mer.

Munkänslan är åt det fylligare håller, syran är pigg men inte allt för påtaglig, gul lite fetare frukt, en liten puff av mineral, en aning krydda som övergår i ett lite småbesk avslut med fänkål och några andra örtigare inslag.

Eftersmaken sitter i ett bra tag med gul frukt, lite beska och något ogripbart.

Dag 2
Fortfarande väldigt ung, lite kolsyrebubblor letar sig upp till toppen av glaset. Gul fräsh rund frukt, lite småstenig och druvig.

Munkänslan är fortfarande fyllig , nästan lite småfet, med en välbehållen syra. Frukten finns där men spelar faktiskt lite i bakgrunden, i avslutet biter en grapefruktsliknande beska tag och lämnar en småbitter eftersmak som sitter i ett bra tag.

När vinet passerat kylskåpets kalla klor försvinner den värsta beskan och hela uttrycket övergår i en lättsmält, följsam och inbjudande skepnad.

Dag 3, 4 och 5
Fortfarande en ung och något återhållen doft, mer sammansatt än tidigare,

Smaken är som tidigare dagar fast mer integrerad, beskan dyker upp igen men mer klädsamt och diskret.

Eftersmaken är lång, med hårda päron, lite grape och ätdruvor. (87-88p)

Klart bäst dag tre, fyra och fem men ärligt talat har jag lite svårt att förstå mig på detta vin i dagsläget. Lite svårflörtat med volymen på låg nivå och aningen för mycket beska samtidigt som jag skulle vilja ha lite mer "klös" i min GG, var är komplexiteten, mineralieten och trycket i smakerna? Å andra sidan kanske de kan lockas fram med lite lagring? The wine company försåg mig med denna och du kan läsa mer positiva beskrivningar om Reichsrat von Buhls 2010:or hos Finare Vinare som provat Pechstein och Ungeheuer. Ska nog också ta och prova mig en 2010:a.

Tills nästa gång. Sockan är halvfull, eller halvtom beroende på hur man ser på saken...