Sidor

Visar inlägg med etikett 93-94p. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 93-94p. Visa alla inlägg

fredag 28 februari 2014

Philipponnat Clos des Goisses 1996. Imorgon är det Mars..

Philipponnat Clos des Goisses 1996
Jaha då var man lätt golvad igen, ännu en gång är det Ulfs fel. Philipponnat Clos des Goisses 1996 är helt enkelt oemotståndlig. Tänk att juice från druvor plockade för närmare 20 år sedan kan upplevas så fräscha. Nog för att det finns en del som vittnar om ålder, lite nötter, en fylligare djupare komplexitet både i doft och smak men helhetsintrycket som lämnar mitt anteckningslösa minne är stenig, komplett, följsam fräschör med en ryggrad av högsta kvalitet och löfte om mer. Helt plötsligt känns det inte helt orimligt att lägga runt tusenlappen på en flaska vin, fast det är klart, sedan ska man vänta i bra många år för att slutligen önska att man köpt flera. Äsch lika bra att fortsätta gotta sig åt minnet av denna ett tag till, sämre kan man absolut ha det.

Clos des Goisses är också namnet på den 5,5 hektar stora vingården belägen i Mareuil-sur-Ay som Pierre Philipponnat köpte 1935, 25 år efter att han öppnat portarna till huset. Av de 650 000 flaskor som produceras årligen är CdG deras dyraste och klart bäst ansedda. Årgång 1996 innehåller 50% Pinot Noir och 50% Chardonnay även om vingården är planterad med 70% Pinot och 30% Chardonnay. Vinifieringen sker delvis på ståltank även om merparten fortfarande ligger på ek, dosagen är på ca 4 g/l och vinet får ligga i källaren upp till 11 år innan det släpps på marknaden. Enligt utsago ska vinet helst dekanteras före dess 20 års dag vilket inte låter allt för otroligt med tanke på hur denna 18åring betedde sig.

Tills nästa gång. Vad tänker ni knipa av det kommande bubblet? Jag har mina aningar...

söndag 22 april 2012

Domaine Santa Duc Gigondas Prestige des Hautes Garrigues 2009. Allt har sin tid..

Ju mer desto bättre?
Undrar just vart han tog vägen? Den baginbox dickande ynglingen som drack mer Whiskey än vin, som köpte hem en treliters bara för att det var så smidigt, ja för att inte tala om prisvärt. Samma yngling som sedan valde viner efter AoMs fyndmässiga tabell. Lite fick han stryka på foten när flaskor blev intressantare än papp, för att inte tala om när en flaska blev två bara för att det är bra att ha en extra om tillfället gavs vid ett senare tillfälle? För att slutligen dö en stillsam död vid första köpet av fyra lika flaskor som inte skulle drickas upp omgående. Till skillnad från vad vissa tror var det inte allt för längesedan intresset skenade iväg även om det själsligt känns som en evighet sedan.

Fast det är klart, det gnisslar fortfarande till ganska rejält i plånkan när en flaska kostar lika mycket som tre paket blöjor. Men är det värt det? Långt ifrån alltid men denna gång absolut. Varför? Jo därför att, i mitt tycke, är Domaine Santa Duc Gigondas Prestige des Hautes Garrigues 2009 (nr 95093, 299 kr) en av de viktigaste anledningarna att lyfta blicken från papphyllan. Hur ska du annars få uppleva ett vin som är så inninorden gott, spännande, eggande, skepnadsändrande, turboladdat och nyanserat på samma gång. Det finns fler av samma sort, men ikväll träffar detta helt rätt för mig.

Helt underbart
Ja, ojoj. Doften är ung men ändå härligt sammansatt. Gott om mörkt röda fruter och bär, lakrits, örter och lite gummi om vartannat. En härligt mustig doft men med gott om struktur. Ja där hade något dött djur kommit och blodat ner lite också, jaså en skopa blommvatten? Ja jag säger då det.

Smaken är grym, instmickrande, krävande, mörkfruktig, småsträv, fyllig, uppiggande, köttig och len på samma gång. Munkänslan smeker gommen samtidigt som den får alla skrymsen och vrår att arbeta på högvarv. Att det finns lagringspotential råder det ingen tvekan om, men attan va gött detta är just nu.

Eftersmaken vill inte riktigt ge sig, gott om småbittra mörka bär, lakrits, småbrända örter, mer kött och röda äpplen. För att nämna några saker av vad som dröjer sig kvar. (93-94+p)

Vete tusan om inte varje sipp bjuder på en ny skepnad, trots att det är otroligt drickbart redan nu, ännu bättre lite lätt svalt och med mycket luft, blir man ständigt påmind av den pigga syran, den mustiga följdsamma frukten och de småbitiga torra tanninerna att detta med all säkerhet vinner på att väntas ut en aning.
Mycket luft
Tills nästa gång. En tvätt, dammsugning och diskmaskinsurplock innan frukost, check...