Sidor

Visar inlägg med etikett Field blend. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Field blend. Visa alla inlägg

måndag 13 maj 2013

Vale D. Maria Rufo 2010. Den tiden på året..

Vale D. Maria Rufo 2010
En mörk sval bärkompott, helheten är mustig men helgjuten med en väl avvägd eknärvaro. Det andas Portugal på ett lite småsalt, behagligt och balanserat personligt sätt. I munnen beter det sig exemplariskt denna kväll, mogna mörka bär, svalt och varmt på samma gång, mustigt men piggt och följsamt. Finns en grön örtkvist som skänker precis rätt krydda för att balansera upp frukten. Avslutet möter upp med just en aning beska, nej inte beska, snarare innbäddade tanniner som stramar upp men ändå inte känns. Avslutet är en bärig, mjuk men stramt smackig historia. Helheten känns helgjuten, behaglig men samtidigt sådär familjärt lättsam som jag tycker är så befriande i bra men inte övergjorda portugisiska viner. (88-89p)

Det här är bra, riktigt bra, kanske ett av årets roligaste överraskningar för 85 spänn, svårslaget blir det i alla fall. När Portugal bjuder till har jag svårt att värja mig och varför? Här har alla hundratals hyllmeter under hundra något att lära.

Douro, Portugal
Tills nästa gång. Det man inte klarat av på 9 månader kan man ju alltid göra på tre veckor...

fredag 21 januari 2011

Van Zellers & Co. Douro 2006. Vad är det för dag egentligen?..

Another TOM WINE
Tänk att det ska behövas en ledig dag efter en förvånansvärt slitsam vecka och helglunket är ett faktum. Eller lunk och lunk, sinnet har ställt in sig på familjemys men tempot är lika högt för det. Skönt med kväll och lite kontemplation.

Igår fick jag en laddning av vad som från början såg ut som en utebliven leverans. Väder och oklara fraktfrågor var några faktorer som spelade in. Men sent om sider fanns flaskorna tillslut levererade. Dock hade det gått så lång tid att jag nästan glömt innehållet i lådorna. Några ströflaskor fanns med från tidigare reatillfällen, Van Zellers Tinto 2006 var ett av dem.


En härligt fruktdriven doft, om än fortfarande något ung, men ändå balanserad möter upp. Röda lätt syrliga bär, tranbär, vinbär och några mörkare ringas in av en klädsam jäst träkänsla.

Nyanserna i smaken är balanserade med förbihåll för den mörkröda frukten som möjligen sticker iväg i sin syrliga gestaltning, en mörk bakgrund och en lätt touch av jäst lite mörkt trä finns också. Syran och de något bångstyriga torra tanninerna skulle kunna själpa intrycket men istället sjunger de lite småkärvt varsin stämma.  Eftersmaken håller kvar de röda bären med en pikant kärvhet och även här lämnas man med en robust men ändå smått inställsam känsla. (87-88p)

Fantastiskt härligt och eget med ett inhemskt uttryck, en blandning av bär och syrlig kärvhet som ändå är inställsam och skapar en lätt drickbarhet. Faktiskt att det är den slanka men personliga drickbarheten och den robusta känslan som lyfter detta lite över det alldagliga. Det skapar en illusion, av en dryck upphälld och framställd på ett bord någonstans längs Algarvekusten med ett fat kolgrillad makrill fyllt till brädden och en flaska immande vatten att blanda ut med så att inte solen tar ut sin rätt allt för fort. 

Den enda invändningen är möjligen priset, kostar nu till fullpris några tior för mycket men vad gör väl det. Som reatest är det mer än tillfredsställande.

Tills nästa gång. Badhuset imorgon...