Kamptal DAC Riesling 2008. Fullt ös..

En dag i livet..

07.00 Vakna

07.20 Välling

08.00 Frukost

09.40 Färd till köpcenter

11.00 Lunch

12.20 Färd hem från köpcenter

14.20 Mellanmål

14.40 Färd till Toretorp

16.30 Färd hem

16.40 Kvällsmat

18.40 Bad

19.10 Välling

Däremellan fullt ös med en 15 månaders som utvecklas från dag till dag. Helt underbart.

Så dags för lite pappatid. Kamptal DAC Riesling 2008 (nr 95637, 89 kr) får mig att börja tänka i banor om prisvärdhet. I februari släptes den 10 kr billigare Rabl Riesling 2008 detta vin utlystes som månadens vita budget fynd av flertalet skribenter men detta har gått relativt obemärkt förbi.. (för en mer ingående avhandling av månadens vinskribenter ta ett besök hos Billigt vin i början av varje månad, ett utmärkt bevis på vinifierade excelkonster på högsta nivå.)

Kamptalen är väldigt lik sin billigare februarinyhet men något mer sammansatt. Doften är piggelin söt med de obligatoriska päronen, gula äpplen, blommighet, honung, lite citrus och en pigg syra. Nog för att det känns igen men det är riktigt godisgott. I munnen är detta riktigt lent med lite mindre nyanserad smak än doft med en liten tvist av grapefrukt i slutet, eftersmaken är ganska lång med gula äpplen, honung och persika. Som smutt vin är detta defenitivt värt 10 kr mer men frågan är om det inte är lite väl hemtamt. Känns helt enkelt lite snällt och publikfriande. Jaha, 8 gram socker per liter förklarar den påtagliga sötma som följer med från doft till strupe. Till Laxpanna fungerar det helt ok men jag tror att det är som fördricka eller efterdricka det passar bäst, eller kanske något med lite kryddigt inslag.

Tillbaka till prisvärdhet. Det blir inga fler flaskor av detta för min del, kräver nog lite mer komplexitet för ett vin som ska stå aléna. Till mat fungerar den 10 kr billigare Rablen helt enkelt bättre med sin mer uttalade torrhet, efter att detta ändrade form i kylskåpet. Vad handlar då prisvärdet om när vinskribenterna skriver upp ett vin? Är det kombinationen mat - vin som skribenterna avhandlar och i så fall vart är är maten? Och hur ska man kunna veta när de menar vad? Hm det kanske är så att det är den egna smaken, tillfället, temperatur, sällskapet för att nämna några beståndsdelar som i slutändan påverkar huruvida ett vin är "prisvärt"? Eller rättare sagt köpvärt.

Tills nästa gång. Steg för steg närmar jag mig mina egna preferenser...

Ps. Märker att det är mycket fullt ös, men det är faktiskt fullt ös. Ds

Rabl Riseling 2008. Fullt ös syster besök..

Allt går i ett när man har en liten spjuver som ständigt är på nya upptåg. I kombination med en syster som också kräver full uppmärksamhet blir resultatet hämtmat alá österlänsk natur och ett kylskåpskallt Riesling från Österrike. Kan det blir mer fel? Ja alltså med betoning på det sistnämnda

Som ni kanske har märkt har jag avhandlat en hel del halvtorr riesling från Tyskland, med några toppar och flertalet bra resultat. Med facit i hand skulle jag ha använt någon av dessa för att tona ner den starka effekten som vissa kryddor kan ha på mat. Istället förstärktes dessa av vinets egen krydda. Oj oj som så många gånger innan går jag händelserna i förväg.

Tillbaka till vinet. Rabl Riesling 2008 (nr 95304, 79 kr) är ett av nyhetssläppen i Februari. För er som läser någon/några av Sveriges vinrecensenter är detta ingen nyhet, det är ett av de mest frekventa fyndvarningarna som skådats i Februari där dess enda jämnlike är Graillots röda vars folkrusning endast finner sin motsvarighet i öppnandet av Ullared. Det var med detta i bagaget som mina förväntningar drogs upp utan att för den delen vara lavinartade. Ett fynd är endast ett fynd i jämförelse med vad man druckit innan och jag har ännu en gång stött på något jag aldrig provat innan, ett Österrikiskt rent Riesling. Men oj vilket doft, riktigt inbjudande söt fräsh blommig tropiskliknande frukt med en tvist av citrus med en spritsighet som nästan bara kan komma från kolsyreaktiga drycker. Mumma! Påminner starkt om dess halvtorra tyska kusiner ja eller tvärt om beroende på vad man druckit mest av. Smaken tar vid med en rent av sensuellt len läskande frukt som sköljer över tungan för utmynna i något som endast kan liknas vid kryddig grapefrukt. En kryddighet som försvinner lika fort som den dök upp för att sedan lämna ett fräsht men ändå lent avslut som sitter kvar förvånande länge. Hade det inte varit för kryddigheten hade detta var en klar topp, tyvärr drar detta ner för min del. Skulle gärna prova till mat som inte har så starka smaker men en gräddighet som kan tona ner kryddan.

Tills nästa gång. Amarone och Farsdag, kan det bli bättre?...

Ps. Efter några dagar i kylen försvann den störande kryddigheten, hela intrycket var lenare och läskande gott. Med andra ord blir det fler inköp som får vila i källaren några månader. Ds.