fredag 29 juni 2012

Ett vin blir till - av Per och Britt Karlsson

Alla verktyg är inte tillåtna
Jaha hur ska det här gå? Sedan vi fick vår första lilla, vi har nu tre, har mina bokinköp varit skrala, för att ta i överkant. Nej, bättring på den fronten, men var ska jag börja? Har försökt mig på en och annan skönis men satsningen att smita åt mig en lässtund har snarast lett till glömska än mersmak. Ok, finns några undantag men då sveps jag in i bokdimman så allt annat blivit lidande. Ne, ska vara tillräckligt intresseväckande för att skapa merläsning, kunna tas upp i små koncentrerade doser och samtidigt ge något matnyttigt. Lika bra att ta avstamp i något av intressena, vin, foto.

Denna gång blir det fokus vin, även om fotografen i mig också får sitt lystmäte. Ett vin blir till av Per och Britt Karlsson (köpt hos adlibris.se för 284 kr) har främst lästs på motionscykeln när barnen ändå är uppehållna av rörliga små på skärmen och vid nattning, inga ideala förutsättningar för vare sig optimal informationsinsamling eller en redig recention men som så ofta med småbarn gäller det att ta tillvara på tillfället.

Ska medge att jag först var lite skeptisk, skulle jag tröttna på val av klon, jordens läge, bladens inverkan, grön skörd, val av ståltråd, skalhattar och inblandning av fat? Det enkla svaret är nej. Nog för att det finns gott om fakta. Men allt samlas i en skön blandning av ren faktatext, kommentarer från odlare, massor med informativa förklarande bilder och allt skrivet genom författarnas egna insiktsfulla glasögon. Texten är skriven på ett initierat men ändå lättsamt sätt, inslagen med personligt tyckande från proffsen (odlarna) ger en saklig men ändå personlig infallsvinkel på hur enkelt (läs svårt) det kan vara att få till bästa möjliga druvjucie utifrån specifika förutsättningar och personliga preferenser.

Det här är boken som ger mig en klapp på axeln i lätt samförstånd samtidigt som den ger svar på frågor jag inte visste att jag hade. En bok att streckläsa och/eller ta upp i rena faktasammanhang. Fast det är klart, det skadar inte om du är lite av en vinnörd, ok ganska mycket av en vinnörd. För hur informativ och enkel den än må vara så kan man nog tröttna på hur mycket som krävs för att framställa något så "enkelt" som vin. Det enda som fattas är att själv få smaka av druvmognad, känna mistralens pust och insupa källarsvala aromer. Den här boken tar dig så nära du kan utan att verkligen vara på plats i vintillverkningens epicentrum.

Vin + bok = vinbok
Tills nästa gång. Sugen att åka och träffa vinmakarproffs, ne inte ett dugg (OBS!, grov ironi)...

torsdag 28 juni 2012

Collet Brut N.V o lite blandade snacks. En lugn stund..

På tu man hand, nästan
Någon dag hemma och trebarnslivet har på allvar börjat ta sina tuggor på nerver, sömn och pedagogisk kreativitet. Inte alltid det lättaste för två strukturerade vanemänniskor med listmani att inte veta hur nästa timme, halvtimme eller minut ska te sig. Bara att gilla läget och lira med i den mån det går. För hur kaotiskt det än må vara finns det gott om guldkantade stunder, för att inte tala om alla som komma skall.

Senkvällslyx
När de stora, hm jo i förhållande, barnen somnat har vi hittat små vuxentids luckor. Varför inte lite bubbel för att förgylla? Collet Brut N.V (varuprov, nr 7777, 249 kr) var riktigt trevlig i en fräsh, lätt till medelfyllig stil. Allt finns på plats från citrustvist, gulgröna äpplen, en dutt mineral ,fräsh bitande syra och en hyfsat lång eftersmak med honung och mer citrus. Om det finns något att invända mot är att det känns något anonymt i en stil som tilltalar många men inte sticker ut. Å andra sidan behöver det inte vara något dåligt. Priset på 249 riksdaler känns, om man bortser från Champagnes allmänt överprissatta prisbild, helt ok. (86-87p)

För att ladda batterierna till senkvällens drappningar behövs lite tilltugg. Jag har hittat min absoluta tilltuggsfavorit i OLWs naturchips, Sourcream och union. Kan vara politiskt inkorrekt att gilla chips i den  milda grad som jag, men attan vad gott det är med just dessa. Har provat det mesta i chipsväg men inget kommer i närheten. Är en perfekt balans mellan krydda, knaprig konsistens, fetma och sälta.

Svårhittade snacks
Just denna kväll får dock chipsen trevligt sällskap, Åkessons Rostade nötter (varuprov, finns tyvärr bara i Kiviks Musteris butik och på Kronovalls vinslott) har en mild sälta, är lätt barbequekryddade och allt i en god mix av cashewnötter, pistagekärnor, mandlar och jordnötter. Det jag gillar främst är rostningen och att de är så pass milt kryddade.

Tills nästa gång. Läget är under kontroll, tror jag...

måndag 25 juni 2012

Tillökning..

100p
Äntligen, den 21:a Juni blev vi fem i kärntruppen men det dröjde ända fram till den 24 innan vi var fulltaliga. Gulsotsvarning satte käppar i hjulet och ännu en gång var hold knappen inkäppt. Väl hemma var det ett kontrollerat kaos, om det nu finns någe sådant. Snäll, foglig eller bara ren tur men första natten fick vi sova ungefär lika bradåligt som brukligt.

En sak är säker, egentiden, om den nu existerar, blir mindre och mindre. Vad hittar jag då på? Ett till evighetsprojekt, eller vad sägs om en bild per dag för resten av mitt liv? Hm, kanske inte helt genomtänkt men de bra besluten är sällan det har jag märkt.

Aj, naturell
Lillasyster
Inte så mycket tid övers för vinsörplande. Har dock hunnit smakat lite naturlig juice i form av Jean Foillard Morgon 2010 (nr 91150, 179 kr), inte alls värst imponerad, aningen tunn, syrlig och lite smågrön. (83-84p) För att leva upp stämningen med fruns första lilla glas på länge bjöds Coto de Imaz Reserva 2005 (gåva, nr 2659, 99 kr) fint avvägd dillmurrig ton, inställsamt charmig i en fruktig, mjuk, tillgänglig men ändå hyfsat tanningrann stil. (85-86p)

Tills nästa gång. Har, även om vädret säger annat, gått in i sommarmood...

onsdag 20 juni 2012

Château Lousteauneuf 2009. 345600 sekunder för länge..

Hemkört? Ja tack
Vissa av er kanske tycker att det börjar bli tjatigt, men har man väl börjat är det svårt att sluta. Vad jag menar? Vinshopping på nätet. Aldrig har det varit enklare att utöva konsumentens rättighet att välja, jämföra och favoritvisera utifrån egen smak och tycke, inte monopolets tömmar. Missförstå mig rätt, jag gillar verkligen att kunna plocka en eller två flaskor för egen maskin och nog finns det godbitar på gröna skylten, med initierade och drivna importörer bakom, men förfarandet gynnar knappast den intresserade "lilla" människan.

Nej, tacka vet jag vinsurfing. Där är problematiken snarare omvänd. Det finns ju så innibången mycket intressant att välja mellan. Om du i likhet med mig är relativt ny på det här med vin kan det vara bra att ta rygg på någon/några som du tycker verkar ha någorlunda likande smak o tycke som dig själv. Framförallt plogar de i drivor som du annars kanske inte ens kommer i närheten av. En av mina favoritspårare är Niklas Jörgensen, hans vindlande färd kan ibland vara i snårigaste laget att följa men de gånger jag snappat upp något har jag aldrig blivit besviken.

Château Lousteauneuf var ett av de första beten som jag nappade på. Bruksduglig bordå till ett pris som inte gör hål i plånboken, ja tack gärna. Då var det 2005 som levererades, sedan kom 2009. Skapligt hopp men vad gör det. Två årgångar under 2000 talet som bevisligen presterade bra material. Nu är det som sagt 2009 (köpt hos der Wein Weber för 11.90 euro) som levereras och som det levererar.

En av många dolda skatter
Doften är mustig och balanserad med gott om mörka plommon och lite blygare vinbärsdrag. Ek finns där men mullrar på snyggt i bakgrunden. Helheten känns lockande ung, med ett modern touch, och en inneboende struktur som verkligen lyfter helheten.

Munkänslan är en ren fröjd, ung slank mörkröd frukt, en härligt fräsh inbäddad syra och tanniner som tar tag i  munnen ganska omgående, arbetar följdsamt men bestämt och släpper sitt grepp långt efter att all vätska lämnat mun och svalg. Det är framförallt mixen av en slankare kropp med gott om grepp, en modernare fylligare frukt och balanserade ekinslag som gör det här vinet så innibomben bra och användbart.

Eftersmaken är torr, plommonfruktig med mer färskt trä än gammalt. (88-89p)

Det här har klass, struktur, frukt, lagringspotential och framförallt fröjdfull klunkbarhet och allt samlat för ynka hundralappen.

Viss kärlek rostar aldrig
Tills nästa gång. Tänka att 4 dagar kan vara så överjordiskt länge...

lördag 16 juni 2012

Elisir di Parmigiano Reggiano, Gattimondo goes Gävle..

Detaljer
Hoppla
Luft
En kall och regntung sommardag?! kom Italien till Gävle. Vi följe tätt efter och landade först bland sann italiensk ingenjörsdesignkonst, Ferrari och Alfa Romeo, jo jag tackar ja. Frös du var det bara att krypa närmare v12 spisarna, de värmde gött.

Gott me Gattimondo
Sedan styrde vi kosan mot centrum, där stod nämligen smått bekanta Roberto, Gattimondo, och krängde gobitar. Nog för att det mesta såg gott ut men ska jag vara brutalärlig hade jag siktet inställt på en enda sak. Nämligen Elisir di Parmigiano Reggiano, parmesan (ca 85%), olja och vin samlat i en behändig bruk, bredbar och reda att njutas pronto. Lite gött bröd och du är klar, bästa sortens snabbmat.

Tog snabbt slut
Under den korta tid jag stod och språkade kom den ena efter den andra, gjorde jubelrop och frågade efter återförsäljare i närområdet. Jo där har ni, Cajsas Skafferi, Ekonära eller Diléns bara att ta upp bollen och sätta den i parmesanelixirrullning.
Bara å bre på
Vad kan man då ha denna gudabenådade röra till förutom på bröd? Jag saxar direkt från ostförståsigpåaren numero uno   
"Grym till det mesta du kan tänka dig som du vanligtvis har parmesan till och som du inte visste att du behövde parmesan till".
Tills nästa gång. Det följde även med en bit ost hem, men det är en helt annan historia...

onsdag 13 juni 2012

Imorgon smäller det! - Bloggreceptboken 2012, here I come..

Omslag av grymma fotofantomen
Helena Ljunggren
Vem hade kunnat ana? Ja inte jag i alla fall. Fast det är klart att jag ska vara med, en inbjudan till BRB - 2012 är riktigt schyst och när den damp ner i brevlådan rådde smickrande förvirring. Jag vetekatten om jag kan titulera mig matbloggare, ett och annat recept har väl leta sig in till bloggen och desto fler har pockat på uppmärksamhet. Men matbloggare?

Äsch bara att lägga titlar åt sidan och fokusera på uppdraget. Något köpt och något lagat ala Svenssonsmakaren. Hm, måste ju vara något med vin, inte så svårt med tanke på att jag har det nästan i och till allt. Få råvaror får det bli, varför krångla till det när rediga råvaror talar sitt egna tydliga språk. Snabbt och enkelt med något köpt, jovars säg när det finns tid att stå en längre tid vid spisen senast. Nog för att det blir ett och annat långkok, men där handlar det snarare om att tilllagningen tar tid och att förberedelserna är turbosnabba. Sedan var det hela grejen med att lägga upp exakta mängder av exakt vilka ingredienser. Shit! Jag brukar ju ta det jag har, kryddat med lite mer jag tar vad jag har, det har ju mamma lärt mig. Och foto, stor eloge till de som lyckas med sina matfoton, det är tamigtusan inte det lättaste.

Ah, klar. Va skönt, bara att luta sig tillbaka och låta sig inspireras av de andra grymma "riktiga" bloggarna. För att inte tala om att jag får vara del av en riktigt schyst publikation, sa jag att den är GRATIS! Extra stort tack till Anton och Fredrik som gjort att hela shebangen blivit av.

Hela BRB-2012 gänget:


Ett litet smakprov
Tills nästa gång. Om du missat det innan, från den 14:e Juni kan du ladda hem Bloggreceptboken 2012...

söndag 10 juni 2012

Tenuta delle Terre Nere Etna Rosso 2010. Vissa dar är bättre än andra..

On fire
Skolavslutningar och väderomslag om vartannat, är det bara jag eller är inledningen på Juni en hektiskt tid? Trädgård och mage växer ikapp samtidigt som äldsta dottern pendlar mellan litet och stort barn för att inte tala om pöjken som äntrat tvärsförstadiet. Mycket nu, men ändå känner jag en viss harmoni i allt.

Solid as a rock
Ännu en gång slår vi läger i hembyn, skönt att ha närmast möjligt till förlossningshjälp, underlättar klart att barn, farföräldrar och kusiner funkar klockrent. Fast det är klart, tio meter till sjön kan vara lite problematisk med små som har mindre vett än badsug. Hittills inget dopp men jag antar att det bara är en tidsfråga.   

Rödlätt doft med lingon, körsbärssirlighet, lätt parfymerad med skiraste rosstänk och ett mörkare kryddigare drag. Kabang vilken skön träff mitt i lustcentret.

Och glädjen fortsätter i munnen, det var mig en matglad, pigg och sval rackare. Föredömligt fokus i den slanka kroppen från början till slut. Gott om sirlig röd frukt, en mörkare krydda i bakgrunden och allt omringat av en personlig italiensk accent som blir mer och mer tämjd med tid. Tanninerna, som knappt är kännabara, gör ett redigt jobb för att torka ur svalg och tandkött.

Eftersmaken är hyfsat lång, torr och lågmält lockande. (87-88p)


Något för varje smak
Eftersom jag är hänvisad till småsippar, ja det är verkligen mig det är synd om, finns det en viss tillfredsställelse att se en hel flaska försvinna i ett naffs. Tenuta delle Terre Nere Etna Rosso 2010s (nr 91201, 129 kr) websaldo försvann nästan lika fort efter att IV hade skjutit med fyndpickan. Tur att jag hade fyllt på innan, fast jag sörjer lite för de som inte hann. Å andra sidan får man tycka olika, tunt, surt och ofärdigt sa frun efter en smutt. Fast jag vidhåller ändå att det är lika förträffligt till hemmagjord tonfiskpizza som egenkomponerad grillad bricka.

Tills nästa gång. Smaken är som baken...

Pst. Bjuder på lite..
Flower
power

onsdag 6 juni 2012

Kientzler Tokay Pinot Gris Kirchberg de Ribeauvillé 2000. Vi hade i alla fall tur med vädret..

Smultron
Jordgubb
Nu ska jag sluta tjata om trädgårdens attribut, en sista anhalt bara vid barnens favvobär. Hur många har smultron, jordgubbar och hallon tio meter från ytterdörren? Jasså inte, aja något ska man ha för att man bor på "landet".

En till sak som är bra med att bo på "landet" är just närheten till den samma. Snabbt iväg och grilla en korv eller två medan regnat samlar kraft för ytterliggare en omgång. Tio minuters promenad och lite joxande och smack så befinner man sig mitt i skogen med brinnande brasa, tokiga ungar och en korv i handen. Underbart!

Gårdagens lilla har legat till sig ett bra tag i källaren, Kientzler Pinot Gris Kirchberg de Ribeauvillé 2000 (ca 70 riksdaler) på halva hittade jag i Atomwines reaback, just denna är slut sedan länge men det brukar alltid dyka upp något nytt intressant till ett pris som är alldeles för svårt att motstå.

Mogen lite oxidativ doft med inlagda persikor, musselspad, honung och krusbärssaft. Spännnade, moget och eget. Har lite svårt att sätta fingret på om det bara är intressant eller om den dessutom är god.

Munkänslan är åt det rundare hållet, men fortfarande hyfsat torrt, gula mogna äpplen, något småoljigt, balanserad syra som tar tag i sluttampen och lyfter upp helheten. Ganska gott om oxidaktiva inslag och en personlighet som balanserar mellan udda, spännande och god.

Eftersmaken är bra lång, bokna äpplen, något musselskal och en citrustvist långt bak i bakgrunden. (86-87p)

Jaha, vad va det här då. Finns vissa likheter med den söta tokji som jag drack nyligen men fräschare mer återhållen och såklart inte lika söt. Finns även vissa likheter med jura vin, med sina oxidaktiva drag. Tror att jag gjorde helt rätt i att ta denna nu och inte senare, trots vissa invändingar är det en spännande dryck med bibehållen stuns och charmiga egna drag.

och hallon
Tills nästa gång. Grattis Sverige, ännu en gång visar vädret sin charm...

söndag 3 juni 2012

Guigal Côtes-du-Rhône 2009. Enough already, dags för sol o dotter att titta fram..

Regn och rusk
Uuha, vilka förhållanden. Sänder en stilla tanke till alla galningar som gav sig ut och sprang en dag som denna. Även om de bästa väderförhållanden inte skulle få iväg mig 42 195 meter, möjligen 4219,5 meter, förvillande lika om du råkar fråga vissa av mina elever. Ne, istället provade jag och mina två små hur roligt det var med marknad och karuseller vid snålblåst, regn och 6 grader. Jorå, största tyckte att det var kallt och blött medan minsta ville åka meja, meja.

Årgången glänser
Precis bredvid värmestugan låg det lokala flaskoteket. Sommarlanseringen bjöd inte direkt på några ryckningar i spontannerven däremot föll blicken på en gammal trotjänare. Säga vad man vill om Guigals Côtes-du-Rhône  men det är imponerande att man kan skicka ut 3 miljoner flaskor med hyfsat hög kvalutta varje gång. Dags för test av 2009 (nr 2011, 99 kr). 

Doften är till en början ganska sluten, röd sirlig frukt toppat med en krydda som drar mot färskare trä. Trots att volymen är något neddragen bådar det gott, fin balans och ursprungstyiska bär-, gummi-, salmiakstänk. Efter bra med tid i glaset har det växt på sig avsevärt, mörkt och ganska kralligt med topptoner av lite vinbärslikör.

Smaken inleder övertygande, fylligt men dansant slankt. Alla bitar sitter på precis rätt ställe för att bjuda upp till en riktig svängom i munnen. Fräsh röd frukt mot en mörkare botten, precis rätt avvägt med fattoner, svala örter och ett bra uppstramande torrt avslut som lämnar en medellång eftersmak med saftiga bär och torrare trä.

Samma sak händer här, som i doften, med lite tid. Fylligare, mörkare, köttigare men ändå med bibehållen fräshör och något lätt som svävar över det hela. (87-88p)

Här finns precis allt jag kan önska för att börja tänka i termer som merköp, ursprungstyiskt, eggande och mångsidigt. Ett riktigt hyggligt vardagsbygge som är användbart till mycket. Skadar inte heller att det finns i nästan varje vrå i vårt avlånga land.

Ute bra, inne bättre
Tills nästa gång. Som så ofta tidigare blir gårdagens summering, dagens morgongymnastik för de små grå...

Pst. Vad jag vill minnas är denna version bra mycket mer tillgänglig, mörkare och faktiskt charmigare än vad 07 var vid ungefär samma tid.

Psst. Vov och vve har också provat.

Pssst. Frun är sprickfärdig och nio månader har nu tagit ut sin rätt. Hallå där inne du är färdig, kom ut!

fredag 1 juni 2012

Henriques & Henriques Madeira Finest Medium Rich 5 yo. Variation förnöjer..

Ytterliggare en liten variant
Alternativ till gröna skylten, ja tack. E-wine.dk, levererar till dörren för ynka 99 kr á tolvpacket. Skatter och avgifter betalda, tack för det. När det kommer till att utforska en ny handlare brukar jag blanda lådan med några "kändisar" och några som ser intressant ut i ett merköpsperspektiv. Henriques & Henriques Madiera Finest Medium Rich 5 yo (kostar 129 kr) är av senare sort, alltid bra att ha en skaplig madeira hemma. 129 kr för en helflaska får ändå passera som riktigt bra, om det är ok vill säga.

Kurragömma?
Hade "glömt" bort den här lilla rackaren, inte för att den inte är minnesvärd, utan för dess smått luriga egenskaper. Öppna flaska, låt stå svalt, titta till den igen efter några dagar, veckor eller rent av månader och den håller fortfarande. Just denna har stått ut med några små smakprov, någon skvätt i maten och några småsmuttar till. Drygt, är bara förnamnet. Om du vill läsa mer om vinstil och producent rekommenderar jag ännu en gång att ta en titt här, scrolla ner en bit så hittar du faktiskt just denna flaska.

Doften är balanserat, sötmättad med fikon, dadlar, något kanderat, apelsinskal och en liten fernissatopping. Inte den mest komplicerade eller komplexa doft men rakt i nyllet vänligt med en söt tvist.

Munkänslan är något åt det slankare hållet, balanserad med lite av varje från doften. Mer söt än torr men ändå inte kladdig på något sätt. Riktigt pigg faktiskt. Längst bak i svalget känns alkoholen av en aning, annars är uttrycket bra följsamt.

Eftersmaken är hyfsat kort, fräsh med apelsinskal, lite bränt socker och gula russin. (85-86p)

Aningen kort eftersmak och lite "enkel" för att verkligen bjuda upp till dans men fungerar mer än väl både till mat och i mat. Om man väger in pris så blir det en stark rekommendation, för hur som är det riktigt trevligt att kunna trolla fram en skvätt madeira, nästan oberoende av tillfälle.

Där var du
Tills nästa gång. 1 Juni idag, vad hände?...