onsdag 31 augusti 2011

Tre av fyra näsor är klart underkända..

Dagisstartsförkylningen kom som en stormvind och håller sig enträget kvar. Lägg till att jag sitter och väntar på ett nytt kamerahus och frustrationen är total. Annars går det överraskande fort att komma in i vardagsmode, vad nu det är? Tror att dagis och jobb är två väsentliga beståndsdelar.

På grund av bristfälliga sinnen kommer en kortfattad och ytterst tvivelaktig bild av vad som slunkit ner den senaste tiden..

Känns faktiskt inte helt fel med sauvignon blanc.
Stoneleigh Sauvignon Blanc 2009 (nr 6311, 99 kr) dracks egentligen innan förkylningstid men fick ingen direkt plats, len, fyllig men ändå pigg och läskande fruktig. Ett riktigt trevligt sommarvin som inte är helt fel på egenhand.

Drickfärdigt vin är klart bäst. 
Rioja är gott och mogen rioja är nog ännu godare. Rioja Bordón Reserva 2003 (nr 2726, 89 kr) köptes för n något år sedan och ok det är inga stora grejjor men mogen, småskitig och lättsamt. Helt perfekt till en inte allt för smakrik köttanrättning.

Ja, jag vet, köp Bea och jag har inte ens skam att skämmas.
Största fyller tre, var tar tiden vägen? Stort grattis och föräldrar och syskon på plats, mina och Ls alltså, varför inte lite mat. Och jo, lite vin till. Polizianos VNdM 2005 gjorde förtjänstfullt sällskap, med en mörk och mogen gestaltning. Var piggare än förra flaskan och även om ekbehandlingen inte är särslit varsam var den riktigt trevlig. Sällskapet njöt i fulla drag.

Sist men inte minst fyra år gammal holländsk ost tillsammans med halflaska Bandol från 2003. Ingen kamera, ingen bild. Men smakerna var mogna men i perfekt fas. Fasiken va gott det är med gammal, förlåt mogen, mat och dryck.

Tills nästa gång. Hur kan man inte ha en fungerande kundtjänst...

onsdag 17 augusti 2011

Le Volte 2009. Behöver en lista för att hålla reda på alla listor..

Riktigt bra, både tillgänglighet och innehåll.
Då var måndagens rivstart förbi och tisdagens lugn har infunnit sig och passerad, trodde att det skulle finnas lite tid för gammalt hederligt bloggande men tji fick jag. Får nog helt enkelt inse att mellan arbete, barn, hushållssysslor, styrelseuppdrag, eget företagande, kroppsligt underhåll och födelsedagskallasplanerande får bloggandet stryka lite på foten. Lusten finns där men tiden verkar på något sätt rinna mig mellan fingrarna. Hinner ju för bövelen inte ens läsa allt som skrivs.

Åjo dagens ilandsproblem men ändå, forcerar tiden och klämmer in en liten rapport som legat och lurat. Tjusades rejält av Ornallaias andravin när det begav sig, och kunde därför inte motstå tredjevarianten när jag såg att de lokala hyllorna hade bytt upp sig till 2009 års modellang. Efter Smakabras rapport verkade det som att 2009 skulle prestera bättre än 2008. Men vad vet jag, kändes i vilket fall som ett bra tillfälle att prova Le Volte (nr 32472, 159 kr) för första gången.

En mustig mörkbetonad fruktig doft möter med gott om fatkrydda och en aning vanilj. Faktiskt riktigt fläskigt, fast på ett i sammanhanget härligt burdust sätt. Det finns även en del skogiga toner med svamp, lite soja och bränt socker. Överlag en arbetad stor doft som lovar gott.


Smaken är fylligt följsam, nästan silkig, med runda plommon och mörka körsbär och även här återfinns mörkare toner. Trots att det finns en fatkrydda som sticker ut en aning råder en skön ungdomlig balans och en drickbarhet som inte går att ta miste på. Avslutet markeras med en syra känning och även om tanninerna knappt är kännbara lämnar de ett torrt och kärnfriskt slut. Eftersmaken klingar kvar riktigt länge med både frukt, mandel och lite körsbärkärnor.


Frun nickar jakande och fyller i med att påfyllning skulle inte skada. Kan inte annat än att hålla med. Tjusande, flörtigt och insmickrande men samtidigt med stuns och kraft sjunger detta som en Italiensk smörsångare. Fast det är klart, det är inget som jag vill ha varje dag, man måste nog ha lite läggning åt det mustigare runda hållet för att verkligen uppskatta detta. Vette katten om det inte var på gränsen till för strömlinjeformat när jag tänker efter. Men vill du bjuda på något kvalitativt som lyfter en bra bit över 69 kronorshyllan har du en kandidat. Tror att de flesta känner skillnad här. (89-90p)

Tills nästa gång. Och till råga på allt kommer en förkylning krypandes, hoppas att det inte är den dödliga manliga varianten utan den mildare kvinnliga...

måndag 8 augusti 2011

La Velona Rosso di Montalcino 2008. Nedräkningen har börjat, på fredag kör vi igång..

Semestern börjar gå mot sitt slut och nu återstår att krama ut det sista av besök och besökanden. Tilltänkta grillkvällar och uteblivna sådana. Tillslut landar vi i matlistor, dagishämtningar och arbetsplatsmöten. Men inte ännu, kvar återstår allt och inget.

Av någon konstig anledning har kameran blivit allt mer flitigt använd vilket gör att kvällarna blir kortare och kortare med fler och fler kort som hopar sig på hög. Att fotta i RAW har nu blivit en självklarhet men all denna efterbehandling, puh hälften vore nog. Kanske dags att överge den gamla PC:n och övergå till Mac, ska ju vara en killer när det kommer till bildhantering. Eller? Hur gör ni?

Jo det är sant, salamin som svärmor kom med var så här röd.
Aja, nu till vinet som har slunkit ner några kvällar i rad. La Velona Rosso di Montalcino 2008 (nr 2328, 139 kr finns ett fåtal flaskor kvar i vårt avlånga land) bjuder på en mustig doft med mörka spritiga moreller, lite murken ek och läder. En rättfram och snudd på burdus Italiensk doft med moderna drag. Förvillande lik en lyxigare, fläskigare småspritig chianti variant. Inte helt fel med andra ord.


Smaken är fyllig med gott om mörka syrliga körsbär, fast ändå med en rund söt touch. Det finns något mörkt och murrig mitt i all überitaliensk chianti känsla, en känsla av tillhörighet fast ändå inte. Avslutet stramar upp med en hyfsad dos torra tanniner och en ganska stark krydda. Även om det känns ungt och lite oborstat finns det en småcharmig drickbarhet, om man gillar lite kralligare doningar det vill säga.


Eftersmaken är bärigt röd och småstram, riktigt trevlig men inte allt för lång.


Dag tre var detta klart bäst, det vilar något småeteriskt och aningen alkoholstickigt över den nu sammanflätade mörka frukten. Smaken är mer harmonisk med mindre krydda och mer murket trä och köttigare drag. Eftersmaken har bättrat på sig i längd och ger en träigare känsla med mer körsbärskärnor än frukt. Ett mognare uttryck helt enkelt. (88-89p)

Tänk att jag aldrig tröttnar på "rotisar" i ugn, funkar lika bra på färskpärer.
Jaha ja, då var vi där igen. Ett riktigt trevligt vin som bjöd till och som inte skulle skämma för sig på ett matbord nära dig. Det tråkiga i kråksången är att jag inte tänder till, det blir ingen riktig gnista och jag faller inte pladask. När jag tänker efter var det ett tag sedan det hände, tror inte att jag har blivit blasé när det kommer till att smaka vin snarare tvärt om. Jag kastar mig över varje ny flaska med samma entusiasm som den förra, det är bara svårare att nå samma höjder som tidigare. Eller är det rent av så att vinerna har samma höjd, bara att de är jämnare och att jag letar efter attribut som är svåra att uppnå. Antar att bästa sättet att övervinna, vad det nu är att övervinna, och få en vinvin-situation är att prova mer och bättre vin.

Tills nästa gång. Nu ska jag harva vidare med lättjefullt arbete, snart kör det riktiga igång...

torsdag 4 augusti 2011

Santa Carolina Barrica Selection Gran Reserva Cabernet Carmenère Syrah 2008. Syskonkärlek..

Det är svårt att inte känna ett vist vemod över att sommaren börjar lida mot sitt slut, därför känns det extra viktigt att ta till vara på de ljumma kvällarna, ok att vi får stekheta dagar men lite svinn får man räkna med, som vi till synes fått till låns nu på slutet. Varför inte bjuda in syskonen på en liten grillning.  Så var de på plats, storasystrar, ingift och barn. Hur härligt som helst, varför gör vi inte det här oftare?

Mycket mat var de
Av någon konstig anledning blir det ofta ett enda röj tills gästerna anländer. Fick för mig att grilla papper, ok att det låg ett bröd inuti, men det struntade glöden i och avrättade min tillrättning och satte allt i eld. Hm borde jag väl kunnat ana men när det kommer till småbarnslivet kan ett enda ögonkast åt fel håll sluta i tragedi. Jaja vi fick lite annat bröd i oss. Annars var det mängder av kall potatissallad, fetaostdito och kött. Vet inte vilket kompani som skulle härbärgera med tydligen tyckte jag att köttet skulle räcka till hela manskaran. Vad som däremot inte finns i överflöd är vinnöreri, av någon konstig anledning har inte mitt smittat av sig. Kanske just därför, strunt samma lika trevligt för det även om ett glas rött tjut till maten alltid är uppskattat. Börjar någonstans hitta mina gästers, eller snarare min enda vindrickande gästs smakkallibrering även om det alltid är roligt att få bjuda på något nytt. Kvällens testflaska blev, Santa Carolina Barrica Selection Gran Reserva Cabernet Carmenère Syrah 2008 (nr 6242, 89kr)

Inte ofta Chile står mitt i maten
En bra balanserad modern doft med lika delar frukt och fat. Mogna plommon, lite vinbär samsas med lite bacon, gummi och några drag med pepparkvarnen. Nog för att det finns en ton av vanlij men den håller sig snyggt i bakgrunden. En välgjord och smått inställsam doft.


Smaken är medelfyllig och även där en bra mix mellan frukt och fat. Inledningsvis är det mörka plommon och svartvinbär i frukten som ackompanjeras av tobak, en små fräsh mintighet gör sig gott tillsammans med de mörkare inslagen av rostad kaffe och mörk choklad. I avslutet stramas det hela upp med en svag pikant kryddighet (mild svartpeppar) och små, små  knappt kännbara tanniner som mynnar ut i en hyfsat lång eftersmak med en stram träkänsla, mörkröd frukt och lite kärnbitterhet.


Överlag en riktigt trevlig uppenbarelse som landar i mellantingslandet, om jag ska raljera med kunskaper som jag inte besitter skulle jag säga att nya världens fruktighet (utan sylt) möter gamla världens stramare toner vilket gör att helhetsintrycket blir mer än väl godkänt. Ett säkert val när du ska servera allt från något grillat till en mustigare gryta. Ett alroundvin i dess bästa bemärkelse. (87-88p)


..och tänka sig, mer mat
Kvällen avslutades med en gudomlig kladdkaka, körsbärssyltsvispad grädde och rom. Känns det igen? Jo men det är så fasligt gott.

Tills nästa gång. Hoppas att det inte dröjer ett år till nästa gång...