tisdag 28 april 2009

Sjuk och allmänt håglös, men lite vinsurfande orkar han med..

Har blivit lämnd åt mitt öde av mina livskamrater. De (frun och dottern) är med mammagruppen på annan destination vilket kanske är tur, för nu är det synd om mig. Har ingen ork att göra något fysiskt så det blir ryggläge med datorn i hösta hugg. Vad göra? Svaret blir vinsurfande, lite film och mer vinsurfande. Jag har några destinationer som jag besöker på daglig basis. Först ut en samlingsida för svenska vinbloggar, ja alltså en del av dem :). Sedan letar jag hela tiden efter vinsidor och bloggar som är mindre officiella och kända. De officiella vinsidorna brukar jag besöka mindre frekvent, en säker uppdatering sker antingen innan helgen, precis efter eller vid de obligatoriska nyhetssläppen. Det verkar faktiskt som att vinsverige kretsar kring helger och nyhetssläpp. Vilka sidor? Vinvin, DN, DI, BKwine, Aftonbladet, Tasteline och Artberg om vin för att nämna några. Alla är väldigt populistisk och med handen på hjärtat blir besöken mer och mer sällan, det känns som att illusionen om den egna viljan tar över mer och mer. Vad verkar vara intressant? vilka druvor tycker jag om? Är det ett "bra" år? Är det en intressant producent? Detta är några av frågorna som sätter igång när jag ska välja ett nytt vin.

Just nu är siktet inställt på:

Château Mont-Redon Lirac (nr 74814, 128 kr), alltså inte deras mer kända Ch9dp, utan en artikel som ligger i beställningssortimentet.

I skrivande stund skulle jag in på SB:s hemsida och kolla upp ett vin som jag har köpt men inte smakat, nämligen Rocca Guicciarda Riserva 2004 (nr 2723, 79 kr 375 ml) ett väldigt intressant vin i halvflaskformat.

Vad som sedan hände var att jag sökte på alla halvflaskor varav det dök upp några med röd prislapp. Vinerna Cacadu Ridge Bin 4 Cabernet Sauvignon Petit Verdot (nr 2010, nu 30 kr 375 ml), Castillo de Molina Cabernet Sauvignon Reserva (nr 6546, nu 38 kr 375 ml) och Primicia Crianza (nr 22755, nu 44 kr 375 ml) blev således spontanbeställda till det lokala uthämtningsstället. Det fina i kråksången är att jag har varit på jakt etter "grillviner" för två, vi får se om något av dessa faller oss i smaken. Dessutom verkar de flesta finnas kvar i helflaska om det är något som sticker ut lite extra.

Tills nästa gång. Uttråkad, vinsurfande småbarnspappa med begränsad ekonomi = Halvflaskor på rea...

lördag 25 april 2009

Quinta do Encontro Merlot Baga 2006, Nu ska det grillas..


Början till mitt nyfunna vinintresse tog sin start i ett av förra höstens nyhetssläpp. Influenserna var många och flertalen sade saker i stil med, -köp flera för att se hur de utvecklas, - Minst 6 gärna 12 flaskor.. I detta virrevarv av förståsigpåare var det inte lätt att veta vad som var det rätta sättet att handla, eller rättare sagt vad som var rätt för mig. En grundtes jag alltid haft är att konsumera gott och varierat. Med en begränsad plånbok innebär detta oftast att vininköpen blir tvåfaldigt, ett sparas och ett drickes. Är vinet riktigt gott, visar potential och har ett rimligt pris kan det kompletteringsköpas ytterliggare någon flaska. Att ha ett vin bara för att ha det går sålede bort. Denna tillämpning tycker jag är klockren men så var alltså inte fallet i det första och enda kvantitetsköpet Quinta do Encontro Merlot Baga 2006 (nr 96947, 99 kr). Detta vin köpte jag enbart utifrån vad några vinskribenter rekomenderade helt utan ursållning och egna funderingar. Ett vin som skulle passa att lagras samt drickas till sommarens grillanrättningar.

Så det är med viss förväntan och bävan jag öppnar en flaska till försommarens 3:e grillning. Vid öppnandet doftar vinet av mustiga mörka röda frukter, jordgubb, körsbär lite jord och en touch av fat. Smaken inleder med en fruktatack, mer mörka röda bär som övergår i lite fatighet och en ganska påtaglig känning av tanniner. Eftersmaken är relativt kort även om det finns en aning kvar ett tag. Om jag ska säga något negativt så är vinet lite kantigt, men frukten och bettet från tanninerna finns så det var kanske inte så dumt att köpa på sig några för framtida bruk.

Två timmar senare till den grillade fläskfilén, de ugnsbackade rotgrönsakerna och creme fraiche såsen smaksatt med honung, satsumas och rostade vitlökar var vinet helt perfekt. Ytterliggare två timmar senare till en mogen Gruyère var vinet också en fullträff. Så med facit i hand var det nog ett bra köp i vilket fall. Vinet kan drickas eller sparas, otrevliggare val kan man ställas inför.

Tills nästa gång. Ibland händer det...

fredag 24 april 2009

Leth Duett Riesling Grüner Veltliner Trocken 2008. Den som slank förbi..

Det är med inga eller rättare sagt ringa förväntningar jag provar mitt första medvetna Österrikiska vin. När det dessutom är vitt sjunker intressebarometern ytterliggare. Varför prova då? Och framför allt varför köpa? För det handlar faktiskt om ett aktivt köp. Jo, trevlig prisklass, något nytt (släptes i April), något som kanske passar sommaren till och framför allt Riesling även om det här blandas med 48% grüner veltliner. Det går inte heller att undvika intresset kring varumärket Leth som i endruvsformatet har upp av den svenska vinpressen.

Hur var då vinet? Eftersom jag ligger lite efter med inlägget blir upplevelsen taget ur minnet. Jag tyckte mig känna igen doften i Leth Duett Riesling Grüner Veltliner Trocken 2008 (nr 4587, 69 kr), den subtila fräsha frukten och syran med en viss mineralitet som jag har funnit utmärkande för riesling. Smaken var kryddigare än endruvsvin på riesling med en läskande syra och drag av omogen krusbär (tackar frun för den associationen) med äpplen och citron. Eftersmaken var väldigt kort och innehållslöst. Den spontana mat associationen vara asiatiskt med kryddiga inslag. Vi åt stekt Lax, potatispure mix med skagenröra samt teriakimarinerade morötter med svamp och lök. En väldigt god kombination där teriakiinslagen gifte sig bäst med vinet.

Ett trevligt vin till en ringa penning, tror dock inte att jag köper det någon mer gång. Är fortfarande för övertygad om den halvtorra Rieslingens storhet :).

Tills nästa gång. Varför göra något nu som man kan göra sen? Jo för att minnet är bra men kort...

fredag 17 april 2009

Serrata Belgvardo 2006. Inte ett April skämt..

Detta var ett av vinerna som SB prissänkte i Aprils prisjusteringen. Eftersom mitt vinintresse är relativt nyfunnet har jag inte varit med så länge i SB:s turer, jag trodde följdaktligen att detta vin skulle vara ett intressant köp minst fram till nästa prisjustering i Oktober. Men det verkar som att jag har fel, vinet ska troligtvis bort, något som en annan bloggare upplyste mig om. Så med hjärtat i halsgropen ringde jag det lokala SB och fick till svar att varan var slut i depå men troligtvis fanns hos leverantör. En vecka senare kunde jag avnjuta det mörkt djupröda prissänkta fyndet. Serrata Belgvardo 2006 (nr 22955, 99 kr) har en härlig gjup doft av röd frukt, inledningsvis lite körbärslikör vilket jag tror beror på en något varm temperering, efter lite kyla återfinns mer härlig röd frukt men mer åt hallon än körsbär med en touch av fat. Att återanknyta till luktassosiactioner anser jag är högst personlig vilket ger en subbjektiv vink omhur vinet upplevs just vid detta tillfälle för betrakataren. Att samma vin kan upplevas olika beroende på tillfälle, temperatur, glas och framför allt vad det serveras till är ingen hemlighet men jag tycker att det bara visar att vinprovning inte är någon vetenskap, därför tycker jag att alla ska försöka känna efter vad saker smakar. Om inte bara för att öka upplevelsen av det man inmundigar. Nu blev det en avstickare från ämnet även om det är ack så viktigt att påminnas om i den flod av smakåtergivningar som annars bara kan verka förvirrande. Med det sagt återvänder jag tillvinet. Smaken domineras av röd kryddig frukt även här med en touch av fat. Tanninerna finns där utan att bli för påträngande och eftermsaken dröjer sig kvar. Ett mycket gott vin som passar utmärkt både till min grillade fläskkarré med bea som till en lagrad hårdost. Om jag ska säga något negativ så är det lite kantigt, något som kanske slipas av med tiden men som samtidigt bidrar lite till dess charm.

Kvällen inramades med en mycket trevlig mysrysare, Låt den rätta komma in, en svensk bra film för omväxling skull.

Tills nästa gång. Är det Belguardo eller Belgvardo???

torsdag 16 april 2009

Villa Puccini 2003. Halv flaska bidrar till hel middag..


Under gårdagens spontankoll på SB leddes tankarna till en annans spontaninköp av samma vin. Det finns väldigt få vin på den passande myskvällsstorleken på SB men nu tog jag tillfället i akt att prova ett, Villa Puccini 2003 (nr 32417, 47 kr). V P hyllas av DI:s Anders Röttorp som en av veckans bästa viner, då på helflaska i årsmodell 2004 ska tilläggas. Trots dessa lovord var det med viss skeptis jag tog den första sniffen, det skulle visa sig att min skeptis var lite obefogad. Min skeptis är grundad på två argument, dels har jag blivit uppmärksammad på att "billiga" viner drar det kortaste strået i den svenska vin och spritpolitiken vilket innebär att kostnaden inte är direkt kopplad mot kvaliten utan att vi helt enkelt betalar mer för billiga viner än dyrare och det andra är att jag har hittat mina smaktoppar i det lite dyrare segmentet. Sedan kan man prata om prisvärdhet men det är en annan femma. Det som möter min ganska okänsliga näsa är ek, härliga röda frukter (hallon kanske björnbär) med en aning överkokt sylt. Smaken tog vid med mer läskande frukt och lite, lite strävhet som försvann efter en tid i glaset. Om jag ska säga något negativt så var det lite tunt i mitten och hade en aning kort eftersmak. Men överlag var det överraskande bra. Ett gott, lättsamt och lättgillat vin. Inramningen med grillad kyckling och en hemmagjord mild sås på chili och curry spelade med likt ett hissmusiksvänligt stycke denna småtröttad, småorteligga, småbarnskväll.

Tills nästa gång, fler halvflaskor till folket...

måndag 13 april 2009

Jacobsdal Pinotage 2004, En besvikelse..

En påskmiddag hos mina föräldrar i söndags framkallade en vinmiss. Lamstek av bästa Gotlandslamm med potatisgratäng och brunsås. En matkombination som väcker de bästa vinassociationer. Men tyvärr, Jacobsdal Pinotage 2004 (nr , 110 kr) tilltalade inte sällskapets gommar. Vinet lovade friskt, rödmogen frukt, hallon, Jordgubb, lite ek. Smaken var riktigt kryddig med mer frukt och ek, eftersmaken var ganska lång. So far so god. Detta var ca två timmar före maten, när vinet dracks till maten hade det blivit rökskadat. Röken och kryddigheten tog överhanden och slog ut maten. Även om jag kan tänka mig en bättre matchning till en kraftiggare rätt blir detta ingen hitt hos mig. Att detta ska gå att lagra finns nog inget tvivel om men varför lagra något som inte faller i smaken när det finns så mycket annat spännande att lägga slantarna på. Ne, den andra flaskan och byts ut mot något sydfranskt eller något Italienskt eller kanske en aussie. Som sagt finns så mycket annat.

Tills nästa gång, man kan inte gilla allt...

söndag 12 april 2009

Raimat Cabernet Sauvignon 2005. Kalkon i lammförklädnad..

Detta har varit en helg i mitt tycke. Vi fick besök av nära vänner som vi fick rå om, helt underbart väder och mycket god mat med mer eller mindre lyckade vinval. I allt en minnesvärd helg. Det finns mycket att förtälja om helgen men jag kommer att fokusera på maten och vinet på fredagen. Jag har tidigare berättat om mina möjliga kombinationer och jag fick tyvärr modifiera dessa. En något sen beställning gjorde att inget av Château Mont-Redon vinerna kom till min lokala handlare, men det var ett smärre bakslag.

Vi började kvällen med ett alldeles förträffligt hårt tunnbröd doppat i antingen laxröra eller matjesillsröra. Till detta drack vi Oppigårds Spring Ale (nr 1498, 16.80 kr), väldigt lätt, läskande med en liten beska i slutet. Min fru som i vanliga fall inte uppskattar drycker baserade på malt och humle tyckte att detta var väldigt gott och berömde kombinationen.

Honung, rosmarin och vitlöksgnuggad kalkonstek med rostade rotgrönsaker och rostad vitlök i yoghurt toppad med knaperstekt bacon. En smakmässig fullträff och rätter i sig kändes välbalanserad med vinet skar sig lite med yoghurten vilket förtog helhetsintrycket. Raimat Cabernet Sauvignon 2005 (nr 12762, 95 kr) kändes lyxiggare än vad priset angav. En ganska stor rödfruktig doft, smaken drog mer åt körbär än de förmodade vinbären och tanninerna drog ihop svalgen i slutet. Ett mycket gott vin som jag varmt rekommenderar till en robustare rätt. Detta är ett vin som jag har varit nyfiken på länge och då främst för dess lagringsduglighet. Vi får se vad några år i källaren gör, förhoppningsvis blir frukten mer integrerad utan att tappa spänsten.

Tills nästa gång, en till mig.. en till källaren...

tisdag 7 april 2009

Påsken närmar sig med solsken i blick..

Hoppas verkligen att det underbara vädret håller i sig, inget som en påsk full av sol. Något annat som kan förgylla den välförkänta ledighet som påsken innebär är välkomponerade måltider. Tyvärr brukar tyngdpunkkten under högtider i min familj ligga i kvantitet, inte det att kvaliteten är dålig utan snarare att det är svårt att urskilja något i den matdimma som brukar råda. I år finns det dock en chans att dimman lättar. Vi får besök av nära vänner vilket innebär att ätandet styrs upp av oss och inte våra familjer. Detta i sin tur innebär flerrättersmiddagar med tillhörande dryck istället för matfrossa och något att skölja ner maten med. Detta innebär också att jag har ett angenämt problem, nämligen vad vi ska äta och framförallt vad vi ska dricka till.

Såhär lyder mina nuvarande resonemang:

Blandade smårätter av fisk alá "smörgåsbord" - Oppigårds Spring Ale (nr 1498, 16.80 kr) alt Blåkulla (nr 1395, 23.50 kr)

Baconinlindad kalkonstek med rotgrönsaker och modifierad aioli - Château Mont-Redon Lirac 2006 ( nr 74814 BS, 128 kr) alt Côtes du Rhône (nr 2011, 99 kr)

Lammstek stoppad med vitlök och örter tillbehör? - Jacobsdal Pinotage (nr 22055, 110 kr) alt Raimat Cabernet Sauvignon (nr 12762, 95 kr)

Parmesan - A Amarone 2004 (nr 12343, 97 kr halvflaska)

Blåmögel - Château du Juge 2005 (nr 4197, 75 kr)

Till nästa gång, Vi får se vad som bjuds...

fredag 3 april 2009

Château Septy 2005. Två fel blir ett halvt rätt..

Nyfikenheten tog överhanden och bidrog till en mindre lyckad kombination. Först var det ett av nyhetssläppen i Mars. Château Septy 2005 (nr 95013. 55 kr) är ett sött vitt från Monbazillac. Mestadels Sémillion men även en del sauvignon blanc och muscadelle. Inköpspriset var mer än humant vilket väckte min nyfikenhet. Sedan var det en opastöriserad komjölksost från Frankrike, Morbier vars specialitet visade sig vara träkol som delade osten i två gräddiga halvor.
Kvällen till ära skulle min fru få besök så något misslyckande kunde inte komma på tal, jag ska dock villigt erkänna att vännen är i likhet med oss en glad amatör så pressen var måttlig. Vid dekanteringen av vinet visade denna upp en söt mättad doft, påminde om romrussen vilket gick över i arrak (punch) med en släng gummimattor. Samma intryck återkom i smaken, lite honung och banan blandade sig med mer gummi. varken speciellt komplext eller med några avbrytande syror, ett tråkigt och ganska jolmigt vin. Osten kändes ganska tunn och det som framkom var en animalisk smak som inte var särskilt angenäm. Hur gör jag nu? En tanke var att slänga bort allting och ställa fram Gouda, marmelad och The... Inte alls lika spännande.

Samtidigt påminnde min fru mig om att det brukar kunna bli bättre om allt får stå lite. Sagt och gjort, vinet in i kylen och osten ut i rumstemp. Eftersom osten inte var någon hitt i sig fick det bli vittbröd, honung, olja, grovsalt och några drag med pepparkvarnen. På detta luftorkad skinka och osten, toppa med lite oregano och in i ugnen. När vännen kom hade vinet hunnit bli någon grad kallare och lite av gummit hade försvunnit. Kombinationen var nu riktigt lyckad även om jag inte kommer att köpa varken vinet eller osten någon mer gång.

Tills nästa gång. Mer sött vin...